Producentprisindex gick för augusti ned 0,7 procent jämfört med föregående månad och jämfört med ett år tidigare sjönk producentpriserna med 5,9 procent. Att det är just energivarorna som leder nedgången i prisutvecklingen är tydligt, inte minst i grafen nedan till vänster. På ett år har energirelaterade varor i producentprisindex sjunkit med 37,5 procent. Producentpriserna för export- och importvaror gick både ner i augusti jämfört med juli medan producentpriserna för den inhemska marknaden var oförändrade.
Att producentpriserna fortsätter sjunka indikerar att inflationen enligt KPIF kommer fortsätta sjunka framöver. Det sambandet är mycket tydligt i grafen nedan till höger där utfallet för inflationen enligt KPIF och inflationen enligt en enkel regressionsmodell som har förklarande variabler som PPI för konsumentvaror och tjänster.
Förutom nedgående producentpriser på exportvaror minskade även varuexporten med 4 procent i värde och 6 procent i volym i juli jämfört med samma period föregående år. Även importen sjunker i juli jämfört med samma period föregående år, 10 procent i värde och 11 procent i volym, se nedan.
I figuren nedan till vänster går det att utläsa vilka industribranscher som sjunker sett till svensk export. Den industribranschen som går mot strömmen är metallvaror, utom maskiner och apparater, vilket är den industribranschen som sjunker mest på importsidan. I stort sjunker även volymen av importen, förutom för importen av motorfordon och andra transportmedel.
Detaljhandeln för samtliga varor exklusive bränsle ökade med 1 procent i kalenderkorrigerade och säsongsrensade tal för det andra kvartalet i år, jämfört med det första kvartalet i år. Även dagligvaruhandeln med varaktiga varor har stärkts jämfört med föregående kvartal. Däremot har dagligvaruhandeln exkl. Systembolaget minskat jämfört med första kvartalet i år. Den månatliga förändringen var något mer samstämmig över de tre kategorierna. Detaljhandeln ökade med 0,1 procent på total nivå exklusive bränsle samt för varaktiga varor. Dagligvaruhandeln ökade med 0,3 procent, från ett ovanligt lågt juliresultat ska dock tilläggas och förändringen kan därför till stor del förklaras av baseffekter.
Statistiken för detaljhandeln är lite mer svårtolkad än vanligt på grund av det ekonomiska läget som samhället befinner sig i. Med fortsatt hög inflation och prishöjningar på flera olika varugrupper ändrar konsumenterna sitt beteende, bland annat genom att substituera bort dyrare varor mot billigare varor samt välja att inte köpa en produkt helt och hållet. Det gör att det finns en risk att de fastberäknade indextalen, som vi baserar vår års- och månadsförändring på, kan underskattas något – speciellt avseende dagligvaruhandeln.
Med de tre ekonomiska måtten på plats – producentprisindex för varor, utrikeshandeln med varor och detaljhandeln – går det därmed att dra slutsatsen att den svenska ekonomin är fortsatt påverkad av den höga inflationen och de kraftiga ränteuppgångarna som slagit hårt mot hushållens plånböcker. Räntenettot, det vill säga skillnaderna mellan ränteinkomsterna och utgifterna, är fortsatt historiskt lågt, se grafen ovan till höger. Lägg även på svenska hushållens räntekänslighet, då många hushåll har antingen helt obundna eller kortsiktigt bundna bostadslån, är det inte konstigt att svenska hushålls plånböcker fortsätter eka allt tommare.
