Relativt sett lägre elpriser har bidragit till att inflationen fallit tillbaka
Nu när en stor del av sommaren passerat kan vi konstatera att de svenska elpriserna denna sommar är tillbaka på nivåer liknande dem i början av 2021 och dessförinnan. I Sveriges sydligaste elområde (SE4) landade spotpriset på 0,42 kr/kWh i genomsnitt under juli. Detta samtidigt som det landade på 0,38 kr/kWh i Mellansverige (SE3) och 0,37 kr/kWh i norra Sverige. Hittills under augusti är genomsnittsnivåerna därtill ännu lägre, vilket framgår av figurerna nedan. Ovanpå dessa priser kommer skatter och nätavgifter.
Elprisernas utveckling är sammantaget en viktig förklaring till att inflationstakten nu fallit tillbaka. Samtidigt var juli förra året lite av lugnet före stormen för elpriserna. De toppar i figurerna ovan som noteras under mitten av 2022 avser augusti månad. Kartan från förra året visar alltså att vi kan räkna med större baseffekter – och därmed lägre årstakter – när inflationssiffrorna presenteras för augusti i år. (Mer om inflationsperspektiven i annan artikel i veckans nyhetsbrev.)
Sommarens blåst och regn har inverkat positivt på elpriserna
Inte minst vädergudarna har bidragit till att situationen denna sommar varit en helt annan på elmarknaden än i fjol. Lågtrycken som avlöst varandra över Nordeuropa har orsakat såväl blåsigt väder som regn, vilket hållit nere elpriserna. Vindkraften har därmed levererat betydligt mera el in i elsystemen i Danmark, Tyskland och Sverige denna sommar än under föregående somrar, vilket framgår av den vänstra figuren nedan.
Ett tydligt exempel på detta var under tisdagsdygnet förra veckan när stormen Hans gjorde att man fick hålla i hatten. Omfattande vindkraftsproduktion bidrog då till negativa elpriser hela dygnet – inte bara i Sverige, utan i hela Norden.
Den stundtals rikliga nederbörden har även gjort att vattenkraften hållit elpriserna nere. Se den högra figuren ovan för fyllnadsgrad och elproduktion för norsk vattenkraft. Av figuren framgår att fyllnadsgraden är god för säsongen samtidigt som mera el producerats än under sommaren i fjol.
Därtill finns givetvis många andra förklaringar till att de relativt sett lägre elpriserna denna sommar. Solkraften bidrog exempelvis i stor utsträckning i början av sommaren, vilket vi beskrivit tidigare.
En viktig skillnad för det nordiska elsystemet detta år är dock den nya finska kärnreaktorn Olkiluoto 3, som är i ordinarie drift sedan i våras. Tack vare den har Sverige inte behövt exportera lika mycket el till Finland som tidigare. Det i kombination med god produktion från väderberoende kraft har gjort att elpriset i stor utsträckning samvarierat mellan södra och norra Sverige under sommaren, samtidigt som högre kontinentala priser tryckts ut mot landsgränsen.
De europeiska gaslagren redan fyllda till 90 procent
Positivt i sammahanget är även läget på den europeiska naturgasmarknaden. De stora europeiska gaslagren är sammantaget redan fyllda till 90 procent. I fjol nåddes motsvarande fyllnadsgrad först i början av oktober, vilket framgår av den vänstra figuren nedan.
Till skillnad från i fjol har gaslagren även kunnat fyllas utan att Europa behövt driva upp världsmarknadspriset på LNG (flytande naturgas) till nya rekordnivåer. De senaste dagarna har samtidigt viss oro återkommit på naturgasmarknaden till följd av strejkhot vid flera stora naturgasanläggningar i Australien, som är en viktig exportör av LNG till världsmarknaden. Som framgår av den högra figuren ovan handlas ändå gasen nu till många gånger lägre pris än vid motsvarande tid i fjol.
Är allt frid och fröjd inför vintern?
Frågan är då om sommarens relativt sett lägre elpriser och den goda fyllnadsgraden i gaslagren innebär att allt är frid och fröjd på Europas energimarknader inför vintern? Så är sannolikt inte fallet. Den globala LNG-marknaden är fortfarande stram, vilket tydliggörs av de senaste dagarna prisuppgångar. Vi ska inte heller glömma att vädrets makter är det som till stor del bidragit såväl till sommarens relativt sett lägre elpriser som till att Europa tog sig igenom vintern 2022/2023 med blotta förskräckelsen. Därefter har Tyskland lagt ner planerbar kraftproduktion i form av sina sista tre kärnreaktorer.
Sammantaget är vi nu väldigt beroende av vädrets makter för vår elförsörjning. Mycket talar därmed för att viss turbulens på energimarklnaderna i Europa kan komma tillbaka framåt vintern – inte minst vid tillfällen då solen lyser med sin fråvaro samtidigt som det är vindstilla och kallt ute. Den som varit med några år vet av erfarenhet att det ibland blir just mörkt, kallt och vindstilla i vår del av världen på vintern.
