När hushållen får en kärvare ekonomi med hög inflation och högre boendekostnader påverkar det konsumtionsbeteendet för flera varugrupper. Den branschgrupp som minskade mest var möbler, inredningsartiklar, hushållsutrustning och förbrukningsvaror. Det är även den varugrupp som har haft en genomgående negativ trend det senaste halvåret.
Det aggregat som sticker ut i positiv bemärkelse är post- och telekommunikationer, som ökat jämfört med samma period föregående år.
Den varugrupp som hade störst negativ påverkan på hushållens konsumtionsindex, det vill säga i kombination av vikt och procentuell förändring, jämfört med samma period föregående år var aggregatet bostad, elektricitet, gas och uppvärmning.
Vid en jämförelse mellan hushållens konsumtionsindex och konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) påvisas ett visst korrelationsmönster. Från perioden 2015 till början av 2020 visar figuren nedan till höger att hushållens konsumtionsindex och inflationstakten enligt KPIF följt varandra.
Under perioden 2015 till början av 2020 drev hushållens konsumtion på prisutvecklingen. En ökande efterfrågan och hushållens starka köpkraft bidrog till att priserna utvecklades därefter och steg i takt med att hushållens konsumtionsindex steg. Korrelationsmönstret ändrades dock i början av 2020 och en negativ korrelation uppvisas, hushållens konsumtion leder inte längre inflationen. Både externa utbudschocker (till exempel i form högre kostnader för företagen, ökade energipriser och ändrat geopolitiskt läge) samt sämre ekonomiska förutsättning i form av sänkta reallöner har bidragit till att hushållens konsumtion inte längre leder inflationen. I figuren går det att utläsa att inflationstakten nu i stället går före hushållens konsumtionsindex. Sannolikt kommer hushållens konsumtionsindex att sjunka – oavsett vad som händer med inflationstakten.
I det ovanligt turbulenta ekonomiska läget samhället befinner sig i är det dock viktigt att beakta att konsumenter ändrar sitt konsumtionsbeteende. Ett ändrat konsumtionsbeteende kan beskrivas av substitutionseffekten. Substitutionseffekten innebär att när priserna stiger eller inkomsterna sjunker ersätter konsumenten dyrare varor med billigare alternativ. Hushållen kan även ändra sitt konsumtionsbeteende genom att sluta konsumera vissa varor – vilket kallas inkomsteffekten. Det finns därmed en risk att de fastprisberäknade indextalen, som används i analysen, underskattas något.
Det säsongsrensade indexet för produktionsvärdet gick ned betydligt mer i juni jämfört med hållens konsumtionsindikator, och minskade med 1,6 procent på total nivå jämfört med föregående månad. Jämfört med samma period föregående år, har produktionen minskat med 3,4 procent. Produktionsvärdeindex mäter månadsvis utvecklingen av svensk handel, tjänste- och varuproduktion.
Samtliga branschgrupper inom teknikindustrin hade ett lägre produktionsvärde, jämfört med samma period föregående år, förutom transportmedelsindustrin. Transportmedelsindustrin, som inkluderar motorfordonsindustrin och tillverkning av andra transportmedel, har ökat sin produktion med 23,5 procent jämfört med juni 2022. Motorfordonsindustrin är dessutom den delbransch i industrisektorn som haft det största positiva bidraget till hela näringslivets utveckling. Branschen ökade med drygt 23 procent i fasta priser och bidrag till hela näringslivets utveckling med 0,6 procentenheter.
Den bransch som sjunker mest inom tillverkningsindustrin är branschgruppen metallvaror utom maskiner och apparater. Branschen minskade sin produktion med 12,4 procent, jämfört med samma period föregående år.
Ett breddat perspektiv, som inkluderar såväl basindustrin som teknikindustrin visar att basindustrin generellt har en något lägre tillväxttakt av produktionen jämfört med teknikindustrin. Gruv- och mineralutvinningsindustrin, massa- och pappersindustrin samt tillverkningsindustrin för bland annat glas- och betong (SNI 23), som alla ingår i basindustrin, har haft en minskande produktion jämfört med juni 2022.
Inom tillverkningsindustrin är det branschsektorerna bygg samt massa och papper som har gått sämst. Byggsektorns produktion minskade med 1 procent jämfört med juni föregående år. Byggsektorn står för en stor del av näringslivets totala förädlingsvärde – hela 8,5 procent. Det gör att nedgången inom byggsektorn slår igenom på total nivå med 0,1 procentenheter. Även tjänstesektorn fortsätter att uppvisa sjunkande resultat.
Sammantaget ger både hushållens konsumtionsindikator och produktionsvärdesindex ungefär samma bild – den svenska ekonomin på både konsument- och producentsidan har försvagats. Det går i linje med de senaste siffrorna för BNP-indikatorn, som minskade med 1,4 procent jämfört med maj och jämfört med föregående år har Sveriges BNP minskat med 3,6 procent. Att Sveriges BNP förväntas sjunka ytterligare under 2023 går även att utläsa i Konjunkturinstitutets senaste prognos – som är att den svenska ekonomin väntas minska med 1 procent under 2023.
