Teknikföretagens affärsindex avtog under loppet av året och hamnade lägre än normalindex 100 under andra halvåret. Industrins orderingång visade en splittrad bild likt industriproduktionen. Illa för basindustri, volatilt och endast halvbra för teknikindustrin sammantaget.
Undantagen i teknikindustrin utgjordes av försvars- och energiteknik där diagramskalan för index för orderingången närmast inte räckte till. Den affärssituation vi såg för industrin i Sverige 2023 var i stort sett densamma för industrin i Euroområdet. Minus för basindustrin, lite plus för teknikindustri, ökade försvarsorder och krympande orderstockar.
Sveriges BNP bedöms minska med ungefär en halv procent 2023 efter att ha ökat med nära tre procent år 2022. Sveriges hushåll plågades av minskad real disponibel inkomst och ökade räntekostnader. De minskade sin konsumtion av varor medan konsumtionen av tjänster ökade något. Hushållen kapade främst sina inköp av hushållskapitalvaror, likaså möbler. Båda varugrupper märkte inte direkt av någon pandemieffekt vilket utöver hushållens försämrade ekonomi och stigande räntor har bidragit till minskningen i år. Det finns många relativt nya varaktiga varor efter pandemiboomen ståendes i hus och hem som ännu inte har slitits ut.
Lite positivt var att elnotan blev lite billigare när vintern 2022/2023 var över. I övrigt blev byggprojekt svåra att räkna hem dels genom högre räntor, dels en rejäl skjuts upp i priser på bygghårdvara de senaste åren. Byggloven har hittills under 2023 fallit i hög omfattning, särskilt för bostäder men även bygglov för lokaler har börjat minska.
Sveriges inflationstakt avtog vare sig vi ser till KPI totalt, KPI där ränteeffekter rensas bort eller KPI exklusive räntor och energi. Under första kvartalet 2023 uppgick inflationstakten beroende på val av KPI till mellan 9–11,4 procent. I november uppgick den till mellan 3,6–5,4 procent. Bortsett för några små månadshopp har prisindex för industrins insatsvaror i stort sett legat still under 2023 och har därmed börjat gå mot noll i årstakt. Detta har återspeglats sig i senare led eller för konsumtions- respektive investeringsvaror där prisökningstakten avtagit med eftersläpning.
Det var svårt att få upp inflationstakten under nollränte- och minuspolitiken. Tanken är ju att låga räntor ska ge ett högt inhemskt efterfrågetryck vilket i sin tur ska slå igenom i stigande inflationstakt för varor och tjänster. Av det blev det inte så mycket. I stället blev det ökad finansiell skuldsättning, stigande priser på bostäder samt på andrahandsmarknaden av eget kapital, vanligtvis kallad aktiemarknad. Nu biter som sagt penningpolitiken bättre av triviala skäl. Inhemsk efterfrågan minskar i en takt som vi inte sett sedan år 1993, undantaget pandemin och finanskrisen. Deflatorn för inhemsk efterfrågan har vikt ner sig, men ökar ändå lite väl mycket för närvarande.
Det spekuleras nu att centralbankerna ändrar sin penningpolitik. Det handlar inte om så blir fallet, utan när. Men i en världsekonomi med knapphet av resurser ska allting komma med ett pris, även pris på pengar. Må noll- eller minusränta aldrig återkomma. Återstår att se hur globalt sparande och investeringar kan komma se ut framöver.
Det ekonomiska förlopp vi sett i Sverige under 2023 har alltså med få undantag också skett i många andra länder inte minst i EU/EMU. Särskilt illa är det i Tyskland eller Sveriges största exportmarknad när inte Norge lägger beslag på den platsen. Vi bedömer att BNP-tillväxten i Tyskland som krymper i år kan öka i begränsad omfattning nästa år. USA utgör i någon mån ett litet undantag. Här sjunger dock årets ekonomiska tillväxt på sista versen och den förväntas avta för att med lite tur uppgå till knappt en procent nästa år. Export från Sverige till Kina är inte oviktig, men för närvarande exporterar Sverige mer till Polen. Kina servas i hög grad lokalt av företag med svenskklingande namn.
Kinas BNP-tillväxt tappade tempo tredje kvartalet i år efter lite positiv pandemisläpp första halvåret. Politiska systemet styr ytterst vilken ekonomisk tillväxt Kina ska visa upp i närtid. Börsen diskonterar i alla fall mindre ljusa tider för Kina, medan S & P global 1200 har fått glädjefnatt efter det att centralbanker signalerar räntetoppen antagligen är nådd.
Kronan upp – kronan ner
Lägre ekonomisk tillväxt i omvärlden i år har inverkat på Sveriges export som tappat i tillväxttakt trots kronförsvagning på fem procent mellan vecka 1 fram till vecka 38. Därefter har kronan stärkts med 5,5 procent. I förra veckan var kronan alltså starkare än vecka 1 2023 enligt växelkursindex KIX. Nyckfull äro växelkurser och drivs inte på kort sikt av någon fundamenta utan av nuvarande och framtida förväntningar i prissättning av finansiella instrument. Andelen derivathandel av svenska kronan uppgår til 85-90 procent, den dagliga valutahandeln i runda slängar 500 Mdr SEK, ibland lägre, ibland högre. Sveriges dagliga BNP är ganska fjuttigt i sammanhanget eller cirka 17 Mdr SEK och det dagliga bruttovärdet av import/export av varor och tjänster ungefär lika mycket.
Minskad ekonomisk tillväxt är inte speciellt vanligt förekommande. Normaltillstånd både i Sverige och globalt är faktiskt tack och lov ekonomisk tillväxt, kakan växer så det blir lite mer att dela på.
Lite mer kan läsas i Industriekonomernas senaste konjunkturöversikt nedan med rubriken Ränte-och inflationschocken klingar av.
