Efter att corona släppte sitt grepp med början av sommaren 2020 ökade globala råvarupriser kraftigt. The Economist all industrial material price index i USD fördubblades mellan maj 2020 och juli 2021 för att därefter minska med 30 procent till och med november förra året. När Rysslands krigshandlingar mot Ukraina inleddes ökade återigen detta index. Globala stålpriser har visat ett likartat förlopp som för industrial material sedan sommaren år 2020 med undantaget att de inte minskade under andra halvåret förra året.
Med början av april i år har stål- och råvarupriser minskat rejält. The Economist industrial material price index har fallit med 33 procent mellan vecka 10 och vecka 41 i år. För närvarande ligger detta index på samma nivå som i oktober 2020. Världsmarknadspriset på järnmalm var högt under våren och låg på 157 USD. I förra veckan hade det fallit tillbaka till 96 USD per ton. Enligt HWWI minskade priset på stålskrot i Europa med 33 procent mellan vecka 40 och vecka 1 i år. Detta har bidragit till att globala stålpriser minskat.
Inverkan på råvarupriser av bortfallet av många råvaror från Ryssland och Ukraina blev begränsad samtidigt som de prisnivåer som noterades i våras triggade ett ökat utbud från andra länder. Därutöver är efterfrågan på råvaror begränsad. Visst, många industriföretag skrattar hela vägen till banken då produktionsvärdet ökar relativt kraftigt som följd av prisökningar och en stark dollar. Produktionsvolymerna går däremot nära nog sidledes särskilt i Tyskland samtidigt som industriproduktionen i Kina hackar och är bara inne i en tillfällig återhämtning efter nedstängningarna under andra kvartalet i år. Penningpolitiken har stramats åt, räntorna dragit i väg och fortsätter göra så ett tag till. Konsumentförtroende är kört i botten, särskilt i Sverige och i övriga EU länder.
Få saker pekar därmed på ett ljust 2023. Hade tillvaron varit frid och fröjd och global tillverkningsindustri sett med tillförsikt på 2023 hade vi inte bevittnat den omfattande prisnedgången på industriråvaror som skett det senaste halvåret. Skulle i stället happy days varit här för att stanna hade råvarupriser studsat lite upp och ner omkring de nivåer vi såg i våras.
I augusti och en bit in i september fanns en oro att gasförsörjningen i Europa i vinter skulle kunna bli ett problem. Horribla energipriser skulle då bidra till att trycka upp många råvarupriser på exempelvis stål och aluminium. Terminspriser för bland annat EU-stål för vintermånaderna tyder på att så inte blir fallet. Vi diskuterar lite kring energifrågan i Europa denna vecka i en annan artikel här intill.
Sverige har dock ett stort problem. Räknat i svenska kronor noteras bara en begränsad prisnedgång på industriråvaror. Växelkursen är oförtjänt svag, vilket vi sett förut.
Fotnot: Index från the Economist är ett viktat index bestående av bland annat järnmalm, metaller, livsmedel, trävaror, trämassa. Se The Economist för detaljerad information
