Att Sveriges BNP minskar från ett kvartal till ett annat är ovanligt. I hyggligt modern tid har det bara inträffat i samband med finanskrisen 2008–2009, Eurokrisen 2011-2012 och virusproblemen förrförra året. Emellanåt kan det komma ett kvartal som hoppar till i fel riktning som exempelvis tredje kvartalet 2018 när hushållens inköp av motorfordon nära nog kollapsade och drog ner hela BNP. Detta kvartal var en tillfällig ekonomisk statistisk anomali.
Nu var det ju det där med priser - den högsta inflationen sedan 1995
Inflationen har som bekant tilltagit. När ekonomer analyserar ekonomiska skeenden för ett land eller dess näringsliv vill de gärna rensa bort penningvärdets försämring, detta till skillnad från ekonomichefen i ett enskilt bolag som kokar ihop en resultat- och balansräkning i löpande kronor och ören. Just nu ser en del av företagens kvartalsrapporter rätt bra ut vart vi än vänder blicken och pengar rullar in genom tilltagande prisökningar. Men världen och dess företag skapar inte mycket i termer av producerade volymer.
Hushållens konsumtion bidrog negativt till Sveriges ekonomiska tillväxt första kvartalet. Värdet av hushållens konsumtion ökade med 1,3 procent jämfört med föregående kvartal. I tider när konsumentpriser ökar något sånär normalt eller i häradet av 0,4-0,6 procent från ett kvartal till ett annat hade detta inneburit en ganska bra konsumtionsökning, omkring eller drygt 3 procent i volym i årstakt. Men den största prisökningen för hushållens konsumtion från ett kvartal till ett annat sedan första kvartalet 1995 medförde att värdeförändringen mest innehöll inflationsluft och konsumtionstillväxten minskade med 0,4 procent rensat för prisökningen (d.v.s volym). Några produkter i hushållens konsumtion ökade ändå första kvartalet, bland annat köp av motorfordon. Denna typ av konsumtion har dock varierat hej vilt allt sedan år 2018 som en följd av politisk beslutsångest vad gäller skatter och subventioner för köp av personbilar. Nu justeras återigen beskattningen vid halvårsskiftet vilket påverkar försäljningen tillfälligt positivt innevarande halvår.
Även Sveriges maskininvesteringar minskade jämför med sista kvartalet förra året. Detta är i och för sig inget unikt då kvartalsförändringen för investeringar kan vara volatil. Men samtidigt har uppsvinget i Sveriges maskininvesteringar varit påfallande stark sedan tredje kvartalet 2020. När maskinutrustningen uppgraderats eller kapitalstocken utökats under en längre period börjar investeringstillväxten vanligtvis avta eller till och med minska. Stigande kapitalkostnader, ökad global oro och därmed ökad affärsrisk talar inte direkt för en exceptionellt hög efterfrågan på kapitalutrustning framöver. Många hushåll i Sverige får också ställa in sig på ökade ränteutgifter ett tag.
Inte unikt
Sveriges skraltiga ekonomiska tillväxt första kvartalet i år är inte unik. BNP minskade även första kvartalet i år jämfört med sista kvartalet förra året i USA, Norge, Danmark, Frankrike och Japan för att nämna några av Sveriges handelspartners. För Tysklands ekonomi var det samtidigt knappt styrfart med en preliminär BNP-tillväxt på +0,2 procent jämfört med sista kvartalet 2021.
Innevarande kvartal lär inte heller bjuda på något exceptionellt ekonomiskt uppsving. Innan alla leveransstörningar är borta, fredsduvorna flyger över jordklotet eller innan faktiska och förväntade räntehöjningar förbytts till sin motsats ska vi inte ha allt för stora förhoppningar om business as usual. Inledningsvis har Sveriges ekonomi tappat tempo, men Industriekonomerna räknar ändå med lite plus åtminstone andra halvåret i år.
Fotnot: Sveriges BNP eller värdet av varor och tjänster som produceras under en viss tidsperiod är preliminär. Det tar cirka två år innan siffrorna kan betraktas som definitiva. Prisökning för hushållens konsumtion är den implicita konsumtionsdeflatorn. Alla siffror är säsongsrensade.
