Såväl det europeiska gaspriset som elpriserna i södra Skandinavien och Tyskland sjönk något jämfört med månaden innan – även om nivåerna fortsatt är bekymmersamt höga för såväl hushåll som elintensiva industriföretag. Naturgasmarknaden verkar därtill tagit emot nyheten om sprängningarna av Nord Stream utan att drabbas av någon större panik.
Syftet med denna artikel är främst att titta närmare på energipriser och händelser under september månad. För sambanden mellan elpriser, naturgaspriser och vädrets makter mera i detalj rekommenderas även fördjupningen om Energimarknaden i Industriekonomernas prognos, som presenterats tidigare denna vecka.
De svenska elpriserna – upp i norr och ner i söder under september
Utvecklingen för de svenska elpriserna under september är lite av ”upp och nedvända världen” mot vad vi vant oss vid. Detta eftersom de vände upp i norr och ner i söder, vilket framgår av den vänstra figuren nedan.
I landets sydligaste elområde (SE4) landade spottpriset på 2,42 kr/kWh i genomsnitt under september. Det är förvisso bekymmersamt högt, men ändå drygt 60 öre lägre än månaden innan. I Mellansverige (SE3) landade elpriset på 2,29 kr/kWh – vilket är ett nytt rekord, om än bara marginellt högre än under augusti. I de båda norra elområdena (SE1 och SE2) steg elpriserna kraftigt jämfört med månaden innan. Nivån landade i båda fallen på nästan exakt en krona per kWh. Ovanpå de ovan nämnda priserna kommer skatter och nätavgifter.
Utvecklingen i såväl Tyskland som Sydnorge var motsvarande den som i SE4 men på en högre nivå. I Nordnorge ökade samtidigt elpriset kraftigt, precis som i norra Sverige.
Det europeiska naturgaspriset på den viktiga TTF-handelsplatsen utvecklades på motsvarande sätt som elpriset i södra Skandinavien och Tyskland enligt månadsnoteringarna – det vill säga det sjönk något i september jämfört med i augusti, vilket framgår av den högra figuren ovan. Vid en mera högfrekvent analys är samtidigt utvecklingen mer dramatisk – inte minst efter turerna med Nord Stream – vilket vi återkommer till.
Vädergudarnas nycker har pressat ner elpriserna i söder
Låt oss dock börja med en lite mera högfrekvent betraktelse av elprisernas utveckling under september. Såväl i södra Skandinavien som i Tyskland har prisnivån sjunkit jämfört med under andra halvan av augusti, vilket framgår av figurerna nedan. Den främsta orsaken till detta är att vindkraften levererat betydligt bättre än under augusti.
Av figurerna framgår även hur elpriserna i norra Sverige och Nordnorge under september varit klart högre än under föregående två månader. Att överföringskapaciteten ner genom elnätet i Sverige slagit i kapacitetstaket färre timmar än under juli och augusti har inte minst bidragit till detta. Konsekvensen är att de högre priserna i södra Sverige flera timmar än tidigare smittat av sig norr ut.
Betydelsen av vädergudarnas nycker framgår också tydligt under september. Dalar i figurerna för elpriserna ovan samvarierar tydligt med toppar för vindkraftsproduktionen i det vänstra diagrammet nedan. Dessutom kan vi återigen visa hur vindkraftsproduktionen ofta samvarierar i de stora vindkraftsländerna Danmark, Sverige och Tyskland. För att industrin ska ha rimliga konkurrensförutsättningar och hushållen inte ska ruineras av elräkningarna är det alltså läge att hålla i hatten och be till vädergudarna om en riktigt blåsig och ruggig höst och vinter.
Därtill är kopplingen mellan gas- och elpriser central. Av den högra figuren ovan framgår hur elpriset i Tyskland närmast exakt korrelerar med det europeiska gaspriset. Det framgår även hur det sydsvenska elpriset för det mesta samvarierar med gaspriset – men på lägre nivå än det tyska. Se den tidigare nämnda fördjupningsartikeln i Industriekonomernas konjunkturprognos för ytterligare detaljer.
Ingen större gaspanik – trots sprängningar av Nord Stream
Nu åter naturgasmarknaden. Sprängningarna av Nord Stream i tisdags är onekligen den mest uppmärksammade händelsen på energiområdet denna vecka. Bilderna på den bubblande gasen på Östersjöns yta är onekligen dramatiska. Det blev därtill tydligt hur sårbar all infrastruktur – i form av gasledningar, elkablar och fiberkablar – på havets botten faktiskt är. Såväl elkabeln mellan Sverige och Polen som stråket för nya Baltic Pipe – som ska transportera gas från Norge, via Danmark till Polen – ligger kusligt nära platsen där sprängningarna skedde.
Nya Baltic Pipe invigdes samma dag som Nord Stream sprängdes, vilket förvisso kan vara en ren slump? Det förefaller ändå inte helt osannolikt att den som beordrade sprängningarna hade planerat timingen och även ville belysa infrastrukturens sårbarhet och skapa ytterligare turbulens på energimarknaden i de fria och demokratiska delarna av Europa.
Att paniken på naturgasmarknaden uteblev är mot denna bakgrund positivt. Gaspriset gick förvisso sammantaget upp med ett tvåsiffrigt procenttal under tisdagen och onsdagen – för att sedan under torsdagen falla tillbaka igen. Med tanke på hur volatilt gaspriset är sticker samtidigt inte detta ut nämnvärt, vilket tydligt framgår av figuren ovan. En viktig orsak till att priset inte drog i väg till nya rekordnivåer är sannolikt vetskapen om att Nord Stream redan var avstängd på obestämd tid. En annan är att Europa till stor del redan ersatt den ryska gasen med flytande naturgas (LNG), vilket beskrivs närmare i den tidigare nämnda fördjupningsartikeln.
Toppnoteringen hittills för det europeiska TTF-priset nåddes den 26 augusti efter att ryska Gazprom meddelat att man återigen behövde stänga av Nord Stream för service under tre dagar. Marknaden befarade med rätta att gasflödet – som redan var reducerat med 80 procent – inte skulle komma i gång igen efter uppehållet. De båda topparna andra halvåret 2021 orsakades samtidigt av att efterfrågan på naturgas drogs upp främst till följd av svaga vindar och kyla, vilket gjorde att mer naturgas än vanligt krävdes för såväl uppvärmning som elproduktion i Europa.
Avslutningsvis – trenden med ökande energipriser månad för månad är bruten
De höga el- och gaspriserna är fortsatt är bekymmersamma såväl för hushåll som för elintensiva industriföretag. Trots viss lättnad under september där de varit allra högst gröper de fortsatt ur företagens konkurrenskraft och lönsamhet – och utgör i många fall ett direkt existentiellt hot mot verksamheten i elintensiva företag.
Ett ljus i mörkret är dock att prisnivåerna stabiliserades och på vissa håll faktiskt sjönk något under september. Kan det vara så att vi ser början på slutet av perioden med ständigt stigande energipriser och nu kan förvänta oss succesivt lägre nivåer? Det som till stor del avgör om så blir fallet är vädergudarnas nycker och svarta svanar i Moskva. Det envetna arbetet inom EU med att komma bort från beroendet av rysk gas har samtidigt redan givit resultat. Lika viktigt är nu insatser för att såväl på kort som längre sikt får ordning på elsystemet och elmarknaden samt få i gång mera elproduktion – som dessutom i tillräcklig utsträckning är planerbar.
För svensk del krävs snabbt mera elproduktion i södra Sverige. Förutom den positiva effekten detta skulle ha för de svenska elpriserna leder det även till ökad elexport – vilket bidrar till ett minskat europeiskt gasbehov – och därmed sammantaget även till en något mindre besvärlig vinter för europeiska hushåll och företag.
