Det går naturligtvis inte att återskapa dagens EU från 1881, men data för Finland, Danmark, (UK), Irland, Nederländerna, Belgien, Italien, Spanien, Portugal, Frankrike, Österrike, Preussen,Mecklenburg,Hansestäderna och Oldenburg visar att 83 procent av Sveriges totala export på 223 Mkr var ämnat för dessa länder. Merparten av exporten utgjordes av järn,stål,metallmanufaktur och trävaror och till vissa länder också en hel del brännvin. Av Sveriges import på totalt 289 Mkr kom 82 procent från länderna ovan.
Nu har det runnit mycket vatten under broarna sedan dess. Mängder av varor finns inte längre och nya har tillkommit. Redan 1973 fick Sverige frihandelsavtal med EG via dåvarande medlemskap i Efta. Även om det inte exakt går att återskapa nuvarande EU då de baltiska staterna inte var självständiga och Jugoslavien var Jugoslavien, skattar vi andelen export till ”EU” året efter frihandelsavtalet till ca 64 procent av Sveriges totala export. Även innan frihandelsavtalet hade ”EU” en hög andel genom bildandet av EFTA 1960 där några av nuvarande EU-länder ingick. Från 1992 går det att återskapa nuvarande EU inklusive UK.
Andelen export från Sverige till EU (inkl UK) har varit påfallande stabilt i nära femtio år med en tendens till att ha ökat något, se tabell nedan. Andel export till nuvarande Efta inklusive Turkiet (som har handelsavtal med EU) har däremot minskat sedan början av 1990-talet som en följd av att Norge inte är lika intresserade av varor från Sverige som tidigare. Värt att notera är att det skett ett skifte mellan andel av export som går till ”väst EU” och före detta Östeuropa EU13 öst. Andelen för den senare har ökat i betydande grad sedan inledningen av 1990-talet. Slår vi ihop EU och Efta framkommer att andelen export till Europa som andel av total export är mycket hög, ca 80 procent. Utanför Europa har andelen till många länder minskat sedan 1990-talet, som exempelvis till Japan, samtidigt som andelen till Kina ökat i hög omfattning.
Handelsavtal, komparativa fördelar, näringslivsstruktur och geografisk närhet har i mångt och mycket påverkat Sveriges utrikeshandel. Näringslivsstruktur men också närhet (rätt tid, rätt plats) har betydelse särskilt för insatsvaror eller produkter som ingår i någon form av slutlig produkt. För EU:s ekonomi är tillverkande industri av stor betydelse. Via finurliga underleverantörssystem och konkurrenskraftiga underleverantörer i Sverige exporteras en hög andel insatsvaror till EU. Det gäller också för importen. Sverige är fortfarande ett industriland, även om en och annan politiker då och då har hävdat annorlunda mot bättre vetande.
Omkring hälften av Sverige export och import med EU utgörs av insatsvaror enligt den statistiska handelsnomenklaturen BEC. En annorlunda sammansättning av export från Sverige gäller vanligtvis för länder som saknar en avancerad industri- eller näringslivsstruktur eller ligger geografiskt långt ifrån Sverige som exempelvis Burkina Faso. Exporten hit utgörs främst av investeringsvaror eller maskiner av olika slag som bidrar till att lyfta landets kapitalintensitet eller dess infrastruktur. Andel insatsvaror hit är mycket låg.
Som noteras i diagrammet nedan följer import av insatsvaror från EU Sveriges industriproduktion mycket väl. Motsvarande gäller Sveriges export av insatsvaror till EU och EU:s industriproduktion. I övrigt kan konstateras att export till EU av maskiner och investeringsvaror följer EU:s investeringar i maskinutrustning. Likaså följer exempelvis också Sveriges export av teknikvaror ämnade för byggsektorn i EU dess bygginvesteringar.
Sveriges totala export av varor eller dess varugrupper korrelerar med BNP tillväxt, investeringar eller industriproduktion i EU vilket knappast är förvånande. Korrelation säger inget om kausalitet. Men då Sveriges ekonomi och Sveriges industri bara utgör ca tre procent av EU är det rimligt att anta att EU med Tyskland, Frankrike och Italien i spetsen påverkar Sveriges export och inte tvärtom.
Ser vi till import av varor från EU har andelen från EU 13 Väst inklusive UK minskat från 66 procent 1992 till 59 procent år 2021 av Sveriges totala import. Samtidigt har andelen från EU 13 Öst ökat från 2 procent till 11 procent. Även andelen från Efta har ökat bland annat som en följd av ökad andel import från Norge av olja och petroleumprodukter. Noterbart är också en ökad andel av total import från Kina eller från 1,5 procent år 1992 till 6 procent 2021. Öst EU13 och Kina betraktas av många som så kallade lågkostnadsländer. Deras sammantagna importandel är alltså numera inte långt ifrån en femtedel av total import.
Sammanfattningsvis går nu Sverige mot ett mindre gynnsamt exportår nästa år. ECB och övriga centralbanker inom EU har varit nödgade att dra upp sina styrräntor och förväntas fortsätta att göra så samtidigt som hushållens reala disponibla inkomster har urholkats. Under dylika tider prioriterar hushållen främst konsumtion av nödvändiga varor samtidigt som investeringsvaror får ta en stor smäll. Det bådar naturligtvis inte gott.
Andel av Sveriges totala export. Procent
Fotnot:
EU13 öst inkluderar Malta och Cypern. Sveriges handel med dem är liten. För Sveriges export av tjänster till EU finns värdeuppgifter från och med 2013. Att rensa för prisökningar är svårt. Skulle man använda deflatorn för total tjänsteexporten har Sveriges tjänsteexport till EU i volym ökat lite mer än EUs BNP tillväxt med 2013 som bas eller till index 117 mot index 112,5 för EU:s BNP. Sveriges totala export till EU (och hela världen) skulle egentligen behöva justeras för trading eller varor in, varor ut exempelvis datorer, teleprodukter som handhållna sladdlösa telefoner och vitvaror. Det är dock lite överkurs.
