Länkarna på arbetsmiljösidorna är under omarbetning med anledning av Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur som träder i kraft 1 januari 2025. Vissa länkar kanske inte kan nås pga detta under vecka 1 och 2.

Inflationen ökade även i april

Inflationen fortsatte stiga i april och uppgick till 6,4 procent enligt KPIF och 4,5 procent exklusive energi. Liksom tidigare beror den höga inflationen i stor utsträckning på stigande energipriser. Och så kommer det sannolikt att förbli under det kommande året då de direkta och indirekta effekterna av stigande energipriser kan väntas hänga kvar i årstakten.

Foto: Shutterstock och Sofia Sabel Foto: Shutterstock och Sofia Sabel

Ekonomisk analys
13 maj 2022
Sakområde:

Livsmedelspriserna (och alkoholfria drycker) var i april hela 6,6 procent högre än motsvarande månad förra året och bidrog med 1,0 procentenhet till inflationen. Delvis är uppgången i dessa priser drivet av stigande priser på el och diesel. Men även kraftigt ökade kostnader för internationell frakt och förpackningar, ett minskat utbud av vissa livsmedel liksom konstgödsel, väderfenomen samt spekulationer i spåren av Ukrainakriget har påverkat livsmedelspriserna. Att Ukraina är en stor exportör av exempelvis raps, vete och majs väntades trycka upp inflationen ytterligare på kort sikt.

Även hotell och restaurangpriserna har stigit rejält under det senaste året, drygt sju procent, och bidrog med 0,4 procentenheter till inflationstakten i april. En del av detta kan sannolikt hänföras till en normalisering av samhället efter restriktionerna kopplat till pandemin. Men sannolikt beror det mesta på de stigande livsmedelspriserna och energipriserna. Fortsatt pristryck väntas därför på dessa tjänster.   

karninflationen-fortsatter-upp.png

De direkta effekterna på inflationen av stigande energipriser är alltså omfattande och uppgår till cirka två procentenheter. Bilden nedan till vänster visar att drivmedelspriserna har ökat allt snabbare sedan början av 2021. Ett hack i kurvan uppkom i början av 2021, då en normalisering kan ha varit på gång. Kriget i Ukraina grusade dock dessa förhoppningar och priserna fortsatte upp. I april i år har vi fått ett hack till i kurvan. Vi får hoppas på att detta inte bara är ett hack i kurvan utan mer av ett trendbrott. Utvecklingen styrs i stor utsträckning av energipriserna i Europa och därmed det geopolitiska läget.

Av bilden nedan till höger framgår att elpriserna har haft en likartad utveckling vad gäller uppgången och hacken, vilket är naturligt då dessa drivs av samma faktorer. Om elpriserna under maj är kvar på dagens nivå skulle sannolikt bidraget från el till inflationen minska något. Så optimistiska var vi dock inte i vår senaste prognos (11 maj), där vi räknar med fortsatt höga och även stigande energipriser.

branslepriset-i-kpi-kraftig-uppgang-efter-fallet-2020.png

Bilden nedan till vänster visar hur olika varugrupper bidragit till inflationen det senaste året. Som synes har energikomponenten varit stor och ibland dominerande. Näst största komponenten är transporter, därefter är det livsmedel. Effekten av energipriser på dessa nivåer är både direkta och indirekta. Det är även lätt att inse att energipriserna sipprar in i alla produktionskostnader, varför inflationsuppgången nu är bred.

Efterhand väntas inflationen gradvis dämpas. Det följer av att energipriserna inte väntas fortsätta att öka lika mycket som under det senaste året. Då de direkta effekterna klingar av kommer även de indirekta effekterna dämpas (se vidare Industriekonomernas konjunkturrapport från 11 maj).

sverige-energidriven-inflation.png

Kontakt Industriarbetsgivarna