Låga nivåer i EU:s gaslager före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina
Runt om i Europa finns stora – ofta underjordiska – naturgaslager. Inom EU finns kapacitet att lagra över 117 bcm (miljarder kubikmeter) naturgas, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den årliga konsumtionen, enligt Gas Infrastructure Europe. Dessa lager spelar en viktig roll för att jämna ut säsongsvisa variationer i efterfrågan. Fyllnadsgraden förändras som en sinuskurva över året. Lagren fylls under sommarhalvåret när efterfrågan och pris på naturgas är lägre. De töms sedan under vinterhalvåret när förhållandena är de omvända.
I vanlig ordning fylldes gaslagren i Europa under sommarhalvåret även i fjol, men inte i motsvarande utsträckning som tidigare år. Fyllnadsgraden toppade på relativt låga 77 procent hösten 2021. Motsvarande enbart för Tyskland var 72 procent. Andra år brukar fyllnadsgraden toppa på omkring 90 procent under senare delen av hösten. Se figuren ovan.
Fyllnadsgraden i anläggningar ägda av ryska Gazprom sticker ut. Ungefär mitt emellan Hamburg och Düsseldorf ligger gaslagret Rehden, som är ett av Europas största. Det upptar en yta under mark motsvarande 910 fotbollsplaner och rymmer en volym på 3,9 miljarder kubikmeter, enligt ägarbolagets egen hemsida. Enbart detta lager svarar därmed för nästan en femtedel av den totala lagringskapaciteten i Tyskland. Anläggningen ägs av ryska Gazprom – som tills nyligen också kontrollerat den. Medan andra gaslager i Europa fylldes sommarhalvåret 2021, fylldes inte Rehden. Från låga nivåer fortsatte tvärt om fyllnadsgraden att minska under vintern och planade ut på mindre än 0,5 procent i mars i år, vilket framgår av figuren ovan.
Det är sammantaget tydligt att nivåerna i EU:s gaslager var betydligt lägre än normalt före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En fråga som lätt infinner sig är varför Gazprom inte lät fylla ett av Europas största gaslager just under 2021?
Fyllnadsgradens betydelse för gas- och elpriserna
Naturgasen spelar en avgörande roll för EU:s energimix. Drygt 20 procent av energibehovet inom EU täcks med hjälp av naturgas. Andelen av elproduktionen som är naturgasbaserad är ungefär lika stor. Naturgasen används i huvudsak inom hushåll och industri samt till elproduktion. Ungefär 40 procent av gasen som konsumerades inom EU kom från Ryssland 2021. Detta enligt uppgifter från IEA och Eurostat. En omfattande genomgång av energimixen i olika länder finns i Energipolitik i norra Europa - Teknikföretagens omvärldsanalys som publicerades tidigare denna vecka.
Såväl industri som kraftbolag handlar med naturgasen som en strategisk resurs. Generellt tecknas avtal där den köps in till fast pris under längre perioder. Ofta dock bara för en del av verksamhetens behov. Naturgasen handlas också högfrekvent och prissäkras via terminsmarknaden. Dessutom säljs prissäkrad gas som inte behövs i olika verksamheter tillbaka till marknaden. Den högfrekventa handeln är omfattande och innehåller även betydande mått av spekulation.
Givet gaslagrens storlek blir fyllnadsgraden i dem en viktig måttstock på tillgången till gas och påverkar därmed priset i stor utsträckning. Gaspriserna toppade gång på gång det senaste vinterhalvåret, vilket framgår av den vänstra figuren nedan. Senast i början av mars, kort efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Naturgasens betydelse blir extra märkbar på elområdet eftersom marginalprissättningen innebär att elpriset bestäms av den dyraste elproduktionen som är i drift i ett elområde eller via den dyraste överföringsförbindelsen dit som inte slagit i kapacitetstaket. I praktiken är det därmed ofta gaskraft som sätter elpriset – även i delar av Sverige. Detta utvecklas i flera av Teknikföretagens nyhetsbrev under vintern, exempelvis i artikeln Utländsk elproduktion från naturgas har återigen fått elpriserna i Sverige att gå genom taket. Topparna i elpriset sammanfaller med dem för gaspriset – speciellt i Tyskland, vilket framgår av den högra figuren ovan.
Det nya säkerhetspolitiska läget tydliggör att EU så snart som möjligt behöver komma bort från beroendet av gasimport från Ryssland. EU:s huvudstrategi är att detta ska göras under ordnade former eftersom ett snabbt totalstopp för rysk naturgas bedöms medföra alltför drastiska konsekvenser. Enligt kommissionens uppdaterade plan ska EU vara helt oberoende av rysk energi om fem år.
En normal fyllnadsgrad givet årstiden indikerar nu att situationen kan stabiliseras
Givet att beroendet av rysk naturgas avvecklas kontrollerat, förefaller EU kunna möta nästa vinter med bättre fyllda gaslager än i fjol. Fyllnadsgraden i gaslagren är nu normal givet tiden på året. I skrivande stund är den sammantaget 43 procent i Europa. I Tyskland är den till och med något högre. Detta framgår av den första figuren ovan i artikeln. Vid flera tillfällen tidigare det senaste decenniet har fyllnadsgraden varit på en motsvarande nivå som nu först en bra bit in i juni.
Även det Gazpromägda lagret Rehden – som numera är satt under statlig förvaltning – har nu börjat fyllas. EU-ländernas olika åtgärder för att säkerställa gasförsörjningen och minska beroendet av Ryssland bidrar sammantaget till att stabilisera situationen. I Tyskland gäller exempelvis en ny lag från och med 1 maj innebärande att ägarna till underjordiska gaslager i landet måste säkerställa en viss lägsta fyllnadsgrad vid olika tillfällen på året. Lagren ska exempelvis vara 90 procent fyllda den första november varje år, enligt uppgifter från Reuters.
Mot bakgrund av fyllnadsgradens betydelse för såväl gas- som elpriser förefaller situationen på energimarknaden i Europa den kommande vintern kunna bli något mindre dramatisk än den förra. Detta förutsätter dock att det ryska gasberoendet avvecklas kontrollerat. Om så sker bör åtminstone inte gas- och elpriserna nå nya rekordnivåer den kommande hösten och vintern. Såväl gas- som elpriserna har nu fallit tillbaka från toppnoteringarna under vintern, vilket framgår av figurerna ovan. Terminshandeln indikerar därtill att gaspriserna kommer att sjunka ytterligare. EU:s beroende av den ryska gasen gör samtidigt situationen svårbedömd.
Trots att Sverige har liten direkt exponering kan även Sverige bidra till att minska EU:s beroende av rysk gas. Detta eftersom det svenska elnätet är sammanbyggt med näten i övriga Europa, samtidigt som ledig överföringskapacitet relativt ofta finns att tillgå. Den viktigaste åtgärden är då helt enkelt att tillföra mer fossilfri elproduktion i södra Sverige.
