Konsekvenserna är allvarliga – inte minst för många industriföretag med verksamhet i södra Sverige. Nu är det dags att gå från ord till handling för att säkra elförsörjningen på såväl kort som lång sikt.
Elpriserna nådde återigen rekordnivåer under juni
De genomsnittliga spottpriserna för juni månad visar att elen återigen varit snudd på rekorddyr i södra halvan av landet.
I det sydligaste elområdet (SE4) landade priset på 1,80 kr/kWh i genomsnitt under juni. Det är den högsta månadsnoteringen sedan december och därmed också den näst högsta sedan Sverige delades in i fyra elområden för drygt 10 år sedan. I Mellansverige (SE3) landade elpriset på 1,26 kr/kWh – vilket på motsvarande sätt är den tredje högsta noteringen sedan prisområdesindelningen. I de båda norra elområdena (SE1 och SE2) var snittpriserna mera normala, eller 0,51 kr/kWh i båda fallen. Ovanpå dessa priser kommer skatter och nätavgifter.
Såväl månads- som årsgenomsnitt visas i figurerna nedan, där det även framgår att priserna under hela första halvåret legat långt över tidigare årsgenomsnitt i södra Sverige.
Låg fyllnadsgrad i norska vattenmagasin och svaga vindar
Utöver naturgasdramatiken – till följd av Rysslands aggression mot Ukraina – påverkar även ett antal andra faktorer. Låt oss titta närmare på några av dessa, innan vi återkommer till naturgasen.
Fyllnadsgraden i vattenmagasinen är central att följa, vid analys av den skandinaviska elmarknaden. Detta eftersom den styr till vilka priser vattenkraftbolagen är beredda att producera el. I Sverige kommer generellt sett knappt hälften av elen från vattenkraft. Fyllnadsgraden i de svenska vattenmagasinen är normala för årstiden. I Norge där nästan all el kommer från vattenkraft är fyllnadsgraden samtidigt låg för årstiden. Se det vänstra diagrammet nedan. Mer specifikt är det i Sydnorge som den är låg, medan den är mer normal i Nordnorge. Vi rekommenderar ”Tall og data fra kraftsystemet” på www.statnett.no för den som vill studera fyllnadsgrader mera i detalj.
Situationen i Sydnorge påverkar elpriset i södra Sverige i betydligt större utsträckning än den i Nordnorge, på grund av det skandinaviska elnätets sträckningar och kapacitet. Vattenkraften i Nordnorge är ofta instängd bakom flaskhalsar i elnätet, likt vindkraften i norra Sverige. Något som i stor utsträckning påverkat elsituationen i Sydnorge är även den nya överföringsledningen ”North Sea Link” till Storbritannien, som togs i drift hösten 2021. Den har ökat efterfrågan på norsk vattenkraft och drivit upp elpriserna i hela Skandinavien.
Hur vindarna blåser påverkar därtill elsystemet i stor utsträckning. Under juni producerade vindkraften mindre el än vad den gjort i genomsnitt tidigare under 2022. Detta inte bara i Sverige – utan även i de stora vindkraftsländerna Danmark och Tyskland, vilket framgår av den högra figuren nedan. Något som därtill framgår av figuren är hur vindkraftsproduktionen ofta samvarierar dessa länder emellan. Toppar och dalar i uppgifterna för Sverige och Danmark sammanfaller ofta med toppar och dalar för Tyskland.
Sammantaget har begränsad vindkraftsproduktion – inte bara i Sverige utan i hela Nordeuropa – bidragit till de höga elpriserna i södra Sverige under juni.
Fortsatt dramatik på naturgasmarknaden
Åter till naturgasen. I nyhetsbrevet den 25 maj skrev vi att Fyllnadsgraden i EU:s gaslager indikerar att gas- och elpriserna kan stabiliseras. Detta förutsatte dock att beroendet av den ryska gasen avvecklades på ett kontrollerat sätt. Sedan dess talar alltmer för att så inte kommer att bli fallet – även om Europas gaslager hittills fortsatt att fyllas. Detta gäller även det tidigare Gazpromkontrollerade Rehden i Tyskland som vi skrev om den 25 maj. Se den vänstra figuren nedan.
Flödet i Nord Stream 1 ligger sedan mitten av juni konstant ungefär 60 procent lägre än normalt, enligt statistik på Nord Streams egen hemsida. Ryssland skyller på att det saknas nödvändiga reservdelar till följd av sanktionerna. Men frågan är om inte flödesminskningen snarare beror på att Ryssland använder gasvapnet som en del i hybridkrigföringen mot väst?
Gaspriset inom EU har i vilket fall dragit i väg uppåt igen – till nivåer många gånger högre än under tidigare år. Detta tillsammans med priserna på utsläppsrätterna inom EU-ETS påverkar elpriserna i stor utsträckningen. Se den högra figuren nedan för priser på naturgas och utsläppsrätter. Tyskland, Österrike och Italien har även bedömt situationen på energiområdet som så allvarlig att man beslutat att starta upp tidigare nedlagda kolkraftverk.
De höga elpriserna kan tryckas ut mot landsgränsen
Att de sydsvenska elpriserna styrs av det europeiska naturgaspriset är samtidigt inte en av gud given regel. Trendbrottet då elpriset i södra Sverige började samvariera med det tyska skedde i början av 2020, vilket vi beskrivit i tidigare artiklar. Alltså kort efter nedstängningen av den första reaktorn i Ringhals. Ett år senare stängdes ytterligare en reaktor. Därmed försvann mycket planerbar elproduktion samtidigt som överföringskapaciteten norrifrån behövde begränsas för att säkerställa stabiliteten i elsystemet.
Till följd av marginalprissättningen – som innebär att elpriset bestäms av den dyraste elproduktionen som är i drift i ett elområde eller via den dyraste överföringsförbindelsen som inte slagit i kapacitetstaket – blir samvariationen med angränsande elområden närmast digital.
De båda kartbilderna från Nord Pool nedan visar dels spotpriset mellan kl. 6.00 och 7.00 morgonen den 24 juni. Dels spotpriset morgonen den 25 juni samma tid. Den förstnämnda morgonen samvarierade det sydsvenska elpriset (SE4) med det i Danmark, Lettland och Litauen. Överföringen från Mellansverige hade då slagit i kapacitetstaket samtidigt som ledig exportkapacitet fanns i kablarna mot Danmark och Baltikum.
Morgonen dagen efter fanns i stället ledig kapacitet norrifrån samtidigt som exporten till Danmark, Litauen och Tyskland hade slagit i taket. Därmed hölls hela Sverige samman som ett prisområde tillsammans med Finland och Estland, medan priserna söder ut var betydligt högre.
Dessa båda exempel tydliggör hur de höga elpriserna kan tryckas ut mot landsgränsen. Ofta samvarierar elpriserna nattetid inom Sverige, samtidigt som elpriserna i Sydsverige dagtid ofta samvarierar med dyrare elområden utomlands. Under juni har däremot de sydsvenska elpriserna samvarierat med dem i dyrare elområdet fler drifttimmar än vanligt – även nattetid.
Av kartbilderna nedan framgår även hur elpriserna i Nordnorge var mycket låga dessa timmar, till följd av flaskhalsarna i överföringskapaciteten såväl till Sverige som till Sydnorge.
Mera elproduktion i södra Sverige är nyckel – såväl på kort som på lång sikt
Den viktigaste åtgärden här och nu för att komma till rätta med situationen i södra Sverige är tillförande av mera elproduktion där. Detta så att de höga priserna i större utsträckning kan tryckas ut mot landsgränsen. En bonus är att åtgärden även bidrar till att EU kan frigöra sig från den ryska naturgasen.
Kraftvärmen kan bidra relativt snabbt, men måste då ges bättre skattemässiga förutsättningar att producera el. Svenska Kraftnät kan även använda så kallad mothandel för att driva ner elpriserna, vilket man redan börjat göra i större utsträckning än tidigare. Det innebär att extra el köps på plats i de prisområden som har höga priser, så att utgångspriset sjunker och behovet av import minskar. Mothandel kostar förstås pengar, men stora resurser finns i form av de flaskhalsintäkter som samlats på hög. Själva syftet med dessa är just att de ska användas för motköp och elnätsutbyggnad.
På lite längre sikt är utmaningarna minst lika stora. De omfattande planerna på elektrifiering inom framför allt transportsektorn och industrin innebär att elbehovet förväntas fördubblas inom 25 år. Alla fossilfria kraftslag bör ges förutsättningar att bidra till ett fördubblat elsystem. Prioriteringarna bör vara att elproduktionen ska vara fossilfri, att den planerbara delen i elmixen säkerställs i tillräcklig utsträckning, en låg totalkostnad för elsystemet samt därutöver ett teknikneutralt förhållningssätt. Detta innebär i praktiken att investeringar måste ske i ny kärnkraft. Vattenfalls besked denna vecka att man ska börja planera för två SMR-reaktorer vid Ringhals är därmed välkommet.
Att el finns där och när den behövs till ett konkurrenskraftigt och rimligt stabilt pris är helt enkelt en ödesfråga för industrin – och därmed även för jobben och välståndet i landet. Det är nu dags att gå från ord till handling för att säkra elförsörjningen – såväl på kort som på längre sikt.
