Som vi skrivit tidigare har importen främst utgjorts av råolja, petroleumprodukter, kol, konstgödning, trävaror och icke-järnmetaller. Exporten har däremot bestått av en lite större men inte allt för omfattande produktportfölj. Förra året uppgick exporten från Sverige till Ryssland till 22,5 Mdr SEK eller 1,4 procent av Sveriges totala varuexport. Merparten utgjordes av maskiner 29 procent följt av motorfordon 17 procent, IT-hårdvara och teleutrustning 10 procent, läkemedel 10 procent, kemiska produkter 8,5 procent och livsmedel 5,5 procent. I övrigt ringa andelar av andra produkter.
I mars i år minskade Sveriges export till Ryssland med hela 73 procent jämfört med mars i fjol i SEK och med 90,0 procent jämfört med februari i år. Att den skulle minska var knappast förvånande med tanke på diverse handels- och finansiella sanktioner samt frivilliga tillbakadraganden av affärsverksamhet. Exporten minskade främst för teleutrustning eller med 99,9 procent, stål 99,8 procent, metallvaror 94,2 procent och maskiner 85 procent samtliga jämfört med mars i fjol. För motorfordon noteras ingen export överhuvudtaget i mars.
Importen till Sverige från Ryssland rullade dock på i mars och var närmast oförändrat i värde jämfört med mars i fjol. Detta värde påverkades dock av ökade priser för många råvaror. Eurostats kvantitetsdata pekar i stället på att Sveriges totala importvolym minskade med 52 procent jämfört med mars i fjol. Importen av råolja och petroleumprodukter minskade med 68,3 procent i volym enligt Eurostat.
Även EU:s samlade export av tillverkande varor till Ryssland minskade i hög omfattning i mars eller med 58 procent jämfört med februari och lika mycket jämfört med mars i fjol enligt Eurostats volymindex. Teknikprodukter minskade än mer än för total export för tillverkade varor. Importen från Ryssland till EU minskade inte speciellt mycket då det fortfarande flödade in råolja, petroleumprodukter, nickel och stål i mars, antagligen en del som följd av hamstring. För både Sverige och för EU sammantaget tar det en stund att hitta alternativa leverantörer till en del produkter där Ryssland varit överrepresenterat. Import för dessa råvaror från Ryssland kommer naturligtvis krympa rejält framöver.
Exporten från USA till Ryssland minskade också i hög omfattning i mars eller med 92 procent från februari och ungefär lika mycket jämfört med mars i fjol. Även Japan visar en minskning, men inte lika omfattande som för EU och USA. Syd Korea visar också en rejäl minskning av exporten till Ryssland i mars, vilket fortsatt i april enligt preliminära data. För USA, Japan och Korea har vi inte volymuppgifter. Prisförändringar mellan februari och mars respektive mars och april i år får ändå betraktas om små och de månadsförändringar som noterats i värde antas i stort sett också återspegla likartade volymförändringar.
Kina har också redovisat handelsdata med Ryssland. Dessa är lite mer svårtolkade som följd av virusrestriktioner. Icke desto mindre visar Kina också en minskad export. Kinas export till Ryssland kan i någon mån utgöra ett alternativ för den export från EU, USA och Japan som inte letar sig dit under överskådlig tid. Import från Kina utgör 24 procent av Rysslands totala import. Den består dock främst av det Kina har visat sig bra på eller leksaker, triviala elprodukter, textilier, beklädnad, skor, IT-hårdvara och teleutrustning. Det är samtidigt inte de produkter som EU tillhandahåller Ryssland. EU:s export består främst av teknikprodukter exklusive IT och tele, läkemedel och livsmedel som det för Rysslands del kan vara svårt att finna substitut till.
Handel med Ryssland för april lär inte bli speciellt anmärkningsvärt för vare sig Sverige, EU totalt, USA eller Japan utan förväntas minska ytterligare något både för import och export. Därefter lär handelssiffror ligga och skvalpa på låga nivåer under överskådlig tid.
