I veckan bjöds vi på EU:s barometerundersökning som omfattar medlemsländerna och i stort sett hela näringslivet. Här återfinns dock inte frågan om uppfattningen om affärsläget på ett halvårs sikt. Däremot finns en liknande frågeställning eller förväntad produktion kommande månader. Utfallet i förväntad produktion försämrades över i stort sett hela linjen för industrin i EU sammantaget. Livsmedel, trävaror, papper, pappersvaror, gummi, plast, baskemikalier, metallvaror, maskinindustri, och motorfordon räknar med klart lägre fart kommande månader. Undantaget var som vanligt läkemedelsindustri som i stället skruvade upp sina produktionsförväntningar, något som är vanligt i tider av oro.
Tjänstesektorn sammantaget inom EU noterade inte heller någon avmattning i förväntad efterfrågan. Här hoppade exempelvis index över förväntad efterfrågan upp för två sektorer som står teknikindustrin nära eller IT- och Tekniska konsulter. Index ligger därutöver på den fjärde högsta noteringen sedan mätningarna startade för den förstnämnda. Att industrin reagerat negativt är knappast förvånande. IT-konsulter får ursäktas, men det är faktiskt lite mer knepigt för ett fordonsföretag, exempelvis ett som ligger väldigt nära E4:an mellan Stockholm och Nyköping, att hålla ordning på några tusen leverantörer globalt som inte riktigt vet om det blir något stål, lim eller zink nästa vecka jämfört med att sitta och knacka på ett tangentbord framför en dator.
Vad hände med produktionsförväntningar för Sveriges vidkommande? Här var det lite annorlunda jämfört med EU sammantaget. För tillverkningsindustrin ökade i stället index rörande förväntad produktion. Varför? Läkemedel även här och motorfordon.
För motorfordon får man nog ta förväntningar med en nypa salt. Surprise-data för denna delbransch har varit klart negativ i över ett år. Surprise-data kan man konstruera genom att jämföra förväntad produktion med vad det faktiskt blev i efterhand. Optimismen för fordonsindustrin i Sverige om vad som komma skall har det inte varit något fel på det senaste året. Men ack vilka dikeskörningar det blivit i efterhand när leverantörskedjorna strulat. Exakt samma fenomen har också fordonsindustrin i Tyskland visat eller nu ska det bli åka av, men icke. Kostnader för ryckiga leveransplaner som oftast baseras på förväntningar ska inte negligeras. En halvbra gissning, låt säga 0,5 procent av nettoomsättningen, som följd av ryckigheter i produktionssystemen för teknikindustri i Sverige skulle innebära kostnader i runda slängar 2,2 Mdr per år. Det kan vara tio gånger högre eller när allt flyter betydligt lägre.
Förväntad efterfrågan för tjänstesektorn i Sverige visade ungefär samma utfall som för EU sammantaget eller det rullar nog på rätt bra i närtid. Hotell och restaurang noterar det högsta index sedan mätningarna startade vilket inte är förvånande efter en eländig period av Corona. IT-konsulter visade en liten försämring i förväntad efterfrågan men från mycket höga positiva nivåer, likaså tekniska konsulter.
På annan plats i detta veckobrev rapporterar vi hur hushållen reagerat, eller klart negativt vare sig det är Sverige eller EU sammantaget. Vart allting slutar vet för närvarande ingen. Att fixa ihop diverse ekonomiska prognoser med exakthet kan vi glömma tills vidare. Meteorologer har det lättare vad gäller prognoser.
