Såväl i landets sydligaste elområde (SE4) som i Mellansverige (SE3) landade spotpriset för el på 81 öre/kWh i genomsnitt under oktober. Det är förvisso högt i ett längre perspektiv, men samtidigt flera gånger lägre än under de föregående månaderna. I SE4 är det den lägsta månadsnoteringen sedan juli i fjol och i SE3 den lägsta sedan februari i år. Ovanpå de ovan nämnda priserna kommer skatter och nätavgifter.
Även i Tyskland, Frankrike och Sydnorge sjönk elpriset kraftigt – men från ännu högre nivåer. I Nordnorge är elpriset samtidigt fortsatt lågt. Intressant att notera är även att elpriserna i USA föll tillbaka under oktober. USA har många olika elprisområden och priserna varierar relativt kraftigt över landet. För att ringa in storleksordningen visas dock ett oviktat genomsnitt för de amerikanska spotpriserna i högra figuren ovan.
Vädrets makter är främsta förklaringen till de lägre elpriserna
Ovanligt milt väder för årstiden såväl i Sverige som i övriga Europa är främsta förklaringen till de lägre elpriserna. Det har helt enkelt bidragit till att behovet av el och gas för uppvärmning varit mindre än normalt. Medeltemperaturen per månad i Sverige och Tyskland visas i det vänstra diagrammet nedan. Inte minst i Tyskland har temperaturen under oktober varit flera grader högre än under tidigare år.
Fortsatt blåsigt väder över Nordeuropa och Nordsjön under oktober är ytterligare en förklaring. Blåsten har inneburit att vindkraftsproduktionen (högra figuren nedan) mildrat såväl el- som gaspriserna i Europa.
Idogt regnande har även gjort att tillrinningen varit god till vattenkraftverken i Sydnorge. Fyllnadsgraden där var lägre än normalt tidigare under hösten. Nu har regnandet i kombination med förhållandevis låg vattenkraftsproduktion under en period, bidragit till att snabbt förbättra fyllnadsgraden, vilket i sin tur påverkar elpriset. Se vänstra diagrammet nedan för fyllnadsgrader i vattenmagasinen i Sverige och Norge.
En mindre stram naturgasmarknad har därtill bidragit till lägre elpriser och vice versa. Kopplingen mellan gas- och elpriserna är tydlig, vilket vi senast beskrivit i nyhetsbrevet den 21 oktober. Det är inte minst också kopplingen mellan el- och gaspriserna som gör att elpriserna sjunker även i andra delar av världen när de sjunker i Europa.
Ovanpå detta påverkas priserna av det faktum att det sparas märkbart på energi runt om i Europa.
Vädrets makter och de ovan beskrivna effekterna har bidragit till att de europeiska naturgaslagren fortsatt att fyllas. Enligt de senaste noteringarna är fyllnadsgraden 99 procent i Tyskland och 95 procent för Europa sammantaget. Se högra diagrammet ovan, där senaste noteringarna avser läget den 1 november.
Elprisstödet mildrar effekterna för såväl företag som hushåll
I slutet på förra veckan presenterade Regeringen det svenska elprisstödet. Stödet beräknas på förbrukningen under de senaste 12 månaderna (perioden oktober till september) och landar på 79 öre per kWh i SE4 och 50 öre per kWh i SE3. Likt alla stöd är det givetvis behäftat med diverse negativa effekter. Att det (så som Teknikföretagen föreslagit) betalas ut som en retroaktiv klumpsumma gör dock åtminstone att incitamenten att spara el inte försvinner.
Mot bakgrund av den havererade svenska energipolitiken är stödet välbehövligt för många elintensiva verksamheter. Stödet mildrar också effekterna av de tidigare höga energikostnaderna för de svenska hushållen. En villaägare i S3 med en medelförbrukning av el på 20 000 kWh per år får 10 000 kr i utbetalning. I S4 blir motsvarande belopp 15 800 kr. Eftersom dessa belopp är efter skatt och marginalskatten för en medelinkomsttagare är 34 procent, motsvarar de ett engångsbelopp i bruttotermer på 15 150 kr i S3 och 23 900 kr i S4. Människor med andra boendeformer får i allmänhet mindre ersättningar, men de har också haft lägre elkostnader. Inget stöd utgår heller till hushåll i norra Sverige, men de har inte heller drabbats av några väsentligt högre elkostnader.
Flera röster – i synnerhet från aktörer som inte är direkt involverade i lönebildningen – har höjts för att för att löntagarna borde få någon typ av inflationskompensation via lönen till följd av den snabba och överraskande uppgången i svensk inflation. Detta är feltänkt av flera skäl. Dock innebär elprisstödet att en märkbar del av själva kostnadschocken till följd av de höga energipriserna faktiskt också försvinner.
Avslutningsvis – dags att återupprätta en robust elförsörjning
De lägre elpriserna under oktober innebär en välbehövlig lättnad för europeiska hushåll och företag. Det är dock inte rimligt att prisutvecklingen styrs av värdets nycker i så stor utsträckning som är fallet nu. Det turbulensen på elmarknaden och behovet av ett elprisstöd främst visar är nödvändigheten i att på längre sikt styra upp den havererade energipolitiken. För svensk del krävs nu ett återupprättande av en robust och fossilfri elförsörjning. Elen behöver helt enkelt finnas där och när den behövs till konkurrenskraftiga och rimligt stabila priser.
