Framöver väntas den ekonomiska utvecklingen tydligt försvagas i spåren av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, kvarvarande flaskhalsproblem samt den kostnadschock som detta bidragit till vilket nu även lett till stigande räntor. Detta kommer med fördröjning att slå på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ligger nu runt 7 procent och framöver väntas den öka.
Sysselsättningen ökade svagt i augusti
Enligt olika statistikkällor steg sysselsättningen under förra året och under första halvåret i år, hur mycket varierar dock mellan olika statistikkällor. Enligt nationalräkenskaperna (NR) var cirka 120 000 fler personer sysselsatta andra kvartalet 2021 jämfört med i slutet av 2019. Enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) ökade antalet anställda med cirka 210 000 under samma period och enligt AKU steg sysselsättningen med cirka 47 000 (se diagram nedan till vänster). Lite olika sätt att samla statistik, lite olika definitioner, lite olika resultat.
Tittar man på månadsstatistiken fortsatte sysselsättningen enligt AKU att öka i juli och augusti (diagrammet ovan till höger). Cirka 9000 fler blev sysselsatta i juli jämfört med juni, och 3600 fler blev sysselsatt i augusti, allt säsongsrensat.[1] En nedväxling skedde alltså i augusti, vilket inte har med säsongen att göra då data är rensade för det. Enligt ej säsongrensade data blev det ett stort fall i antalet sysselsatta, vilket är ett vanligt mönster i augusti. Att allt fler blivit sysselsatta under året är i linje med en hyfsat stark realekonomisk utveckling.
Arbetslösheten fortsätter att falla
Vad har då den här utvecklingen fått för effekt på arbetslösheten? Samtidigt som fler blivit sysselsatta har antal personer i arbetskraften också ökat. Sysselsättningen har dock stigit mer och arbetslösheten har därför fallit tillbaka (se diagram nedan). I augusti skedde ingen större förändring i arbetskraften eller sysselsättningen och därmed inte heller arbetslösheten. I augusti uppgick arbetslösheten enligt AKU till 6,9 procent och enligt arbetsförmedlingen till 6,5 procent (säsongsrensat).[2]
Antalet långtidsarbetslösa, alltså de som varit arbetslösa mer än 12 månader, har enligt arbetsförmedlingens veckostatistik fortsatt att minska. Andelen långtidsarbetslösa har också minskat något. Det är dock inga snabba förändringar av situationen. Fortfarande har 46 procent, cirka 157 000 personer, av de arbetslösa varit det i åtminstone tolv månader. Och 28 procent av de arbetslösa har varit utan arbete i över 24 månader. När vi nu går in i en tydlig inbromsning av ekonomin ökar risken för att dessa personer inte får jobb utan fastnar i arbetslöshet.
Tecken på vändning även i augusti
Arbetsförmedlingens statistik över nyanmälda och kvarstående lediga jobb indikerar att vi borde ha kunnat haft en ännu starkare uppgång i sysselsättningen. I augusti fanns runt 165 000 lediga jobb, vilket är högt i ett historiskt perspektiv (se diagram nedan till vänster). Att det finns många lediga jobb samtidigt som arbetslösheten är relativt hög visar på tydliga matchningsproblem, något som inte är en nyhet.
Den snabba ökningen i antalet nyanmälda och kvarstående lediga jobb har dock stannat av och i stället har det skett en viss nedgång i framförallt kvarstående lediga platser sedan toppen i maj. Det är ingen säsongseffekt som spökar här då dessa data är rensade för detta. Tittar man i stället på orensade data var nedgången betydligt kraftigare. Vakansgraden slutade dessutom att stiga under andra kvartalet och rörde sig i stället sidledes.
Antalet varsel ökade också något i augusti både inom industrin och totalt. Stigande kostnader i form av framförallt höga energipriser och förväntningar om en tydlig sättning i ekonomin har därmed börjat att påverkat de som redan har en anställning.
Barometern visar på en tydlig avmattning
Konjunkturinstitutets barometer från i augusti visade också liksom tidigare tecken på att företagen i näringslivet i stort inte är lika intresserade av att anställa fler personer. Barometern visar fortsatt på positiva anställningsplaner under de tre kommande månaderna i de privata tjänstenäringarna och tillverkningsindustrin, men läget är inte lika positivt som tidigare. Inom byggindustrin och handeln finns sammantaget inga planer på att anställa (se nedan).
Stigande arbetslöshet framöver
Den senaste tidens statistik visar alltså på en fortsatt stark arbetsmarknad i bemärkelsen att det finns många lediga jobb och att sysselsättningen ökar. Men de tendenser till avmattning som noterades förra månaden syns även i statistiken för augusti. Sysselsättningen ökade förvisso något även i augusti men antalet kvarstående lediga jobb fortsatte att minska och anställningsplanerna är mindre positiva. Inom handeln och de privata tjänstenäringarna finns sammantaget inga planer på nyanställningar.
Den ekonomiska utvecklingen kommer framöver tydligt försvagas i spåren av stigande och höga elkostnader, kvarvarande flaskhalsproblem och högre räntor. Detta kommer med fördröjning att slå på arbetsmarknaden och medföra en stigande arbetslöshet.
[1] Månadsförändringar ska dock tas med en nypa salt givet att bland annat säsongsrensningen är relativt skakig.
[2] Arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen avser öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadsprogram, 16–64 år.
