Statistiken visar nämligen att antalet sysselsatta i Sverige med någon koppling, direkt eller indirekt till Sveriges exportproduktion har återhämtat sig kraftigt efter finanskrisen. OECD:s siffror visar en ökning med nära 200 000 fler sysselsatta tack vare efterfrågan på Sveriges exportprodukter mellan 2010 och 2018. Totalt var 1,375 miljoner personer sysselsatta 2018 tack vare efterfrågan på svensk export enligt OECD:s beräkningar, se diagram nedan till vänster.
Många känner säkert till att särskilt exportindustrin tappade tusentals jobb i samband med den senaste finanskrisen 2008-2009. Även denna statistik över antalet sysselsatta med Sveriges exportproduktion totalt visar det kraftiga fallet i sysselsättning från 2008 till 2010, som enligt OECD:s siffror uppgick till ett tapp på cirka 160 000 jobb, där alltså även de som sysselsätts indirekt räknas med. Efter finanskrisen har sysselsättningen återhämtat sig kraftigt, särskilt i samband med konjunkturuppgången på exportmarknader under 2017-2018, se diagram nedan. 2018 översteg antalet sysselsatta med produktion för export tidigare toppnivå innan finanskrisen.
OECD:s siffror visar också att det var främst den direkta sysselsättningen som återhämtade sig efter krisen, se diagram till höger nedan. Det handlar alltså om de personer som sysselsätts i det sista steget i produktionen av exportprodukter, dvs. de som får fram de färdiga produkterna som säljs till kunder på exportmarknader. Antalet indirekt sysselsatta, alltså bland leverantörer av insatsvaror och tjänster till exportföretag, var fortfarande klart lägre 2018 jämfört med innan finanskrisen, se diagram till höger nedan.
Bakom ökningen av den direkta sysselsättningen finns både industri- och tjänsteföretag, vilket vi kan utröna från mer detaljerad data från Statistiska centralbyrån. Man kan nämligen hämta svar från nationalräkenskapernas input-output-data (I/O-data) där man också kan räkna fram den direkta och indirekta sysselsättningen som rör Sveriges export. OECD har också utgått från den typen av statistik, men även använt andra källor för sysselsättningen än den som finns i I/O-tabeller, varför siffrorna kan skilja sig åt något mellan OECD och SCB.
SCB:s input-output-statistik visar också en kraftig återhämtning av antalet sysselsatta med produktion som beror på efterfrågan på Sveriges export, även om OECD:s siffror visar en något högre nivå än de vi får fram utifrån SCB:s siffror. Vi har här använt SCB:s I/O-data från och med 2015, eftersom det finns ett tidsseriebrott mellan 2014 och 2015 i SCB:s statistik.
Vi har dessutom siffror från SCB för ännu ett år, 2019, som visar att antalet sysselsatta med koppling till Sveriges export hade ökat med drygt 109 000 från 2015 till 2019. (OECD:s motsvarande siffror, men som sträcker sig fram till 2018, visar en ökning med 92 000 fler sysselsatta, alltså från 2015 till 2018. Båda källorna visar med andra ord en kraftig ökning av den sysselsättning som beror på efterfrågan på Sveriges exportprodukter under åren från 2015, som innefattar konjunkturuppgången på exportmarknader under 2017-2018.
SCB:s data ger ännu mer klarhet kring den omfattande ökningen av antalet sysselsatta kopplade till exportproduktion i Sverige. Låt oss försöka oss på att ge en sammanfattande bild av utvecklingen mellan 2015 och 2019. Ökningen av den totala sysselsättningen för exporten förklaras dels av att exportindustrin skapat tusentals fler jobb och särskilt bland sina underleverantörer under perioden. Dels förklaras ökningen av att tjänsteproducenter ökat sin export och därmed sin direkta sysselsättning som beror på efterfrågan på deras export av tjänster.
Det totala antalet sysselsatta med koppling till Sveriges export hade ökat till 1,23 miljoner personer år 2019, enligt SCB:s I/O-data. Det motsvarade 24 procent av Sveriges totala sysselsättning samma år. Andelen hade ökat från 23,3 procent 2015.
Antalet direkt sysselsatta med Sveriges exportproduktion uppgick till cirka 648 000 år 2019 och de indirekt sysselsatta till drygt 580 000. De summerar alltså till drygt 1,2 miljoner sysselsatta.
Sveriges exportindustri svarade år 2019 för 52,2 procent av Sveriges totala sysselsättning som bygger på exportproduktion. Exportindustrins direkta och indirekta sysselsättning ökade med nära 52 000 från 2015 till 2019. Inom tjänstesektorn ökade antalet sysselsatta nästan lika mycket. Det var framför allt en ökning av antalet sysselsatta med export inom handel samt företagstjänster som stod för ökningen inom tjänsteproduktionen, se vidare tabellen nedan. Den sammanfattar förändringen mellan 2015 och 2019 uppdelat på stora sektorer i svensk ekonomi.
En slutsats man kan dra är att Sveriges exportsektor vuxit och breddats efter finanskrisen, inte enbart räknat i förädlingsvärde utan också i antal sysselsatta. Ökningen förklaras både av ett ökat samspel mellan exportindustrin och dess underleverantörer och av att omvärldens efterfrågan på svenska tjänster har ökat, vilket ökat sysselsättningen i tjänsteföretagen. (Se vidare vår senaste rapport som belyser den ökade tjänsteexporten och även dess koppling till exportindustrin).
