Månadsstatistiken över varuexporten till Sveriges största marknader till och med oktober visar metkrokar för exporten till Danmark, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien, se diagram nedan. Däremot hade Sveriges näst största exportmarknad Norge ännu inte vänt upp. Inte heller Kina drog upp exporten ytterligare under andra halvåret i fjol. Däremot har varuexporten dit ökat markant från 2016 och framåt, se diagram nedan till höger. Kina är nu Sveriges sjätte största marknad för varuexporten, en klättring från tionde plats 2016. Den fortsatta uppgången för exporten till Kina under första halvåret 2020 förklarar uppgången på hela 15 procent för exporten dit under januari-oktober förra året jämfört med motsvarande period året innan.
Trots metkrokarna uppåt under andra halvåret för exporten till exempelvis Tyskland, Sveriges största exportmarknad, låg exportvärdet dit 8 procent lägre under januari-oktober jämfört med motsvarande period 2019. För varuexporten totalt låg exportvärdet motsvarande 7 procent lägre. Förändringen är alltså räknad i löpande priser. Tidsserierna nedan visar trender för varuexporten som beräknats av SCB, som underlättar tolkningen av förändringen över tiden.[1]
För vilka varugrupper har då efterfrågan från exportmarknaden ökat under 2020? Relativt tungt vägande varugrupper som ökat i exportvärde under hela perioden januari-oktober förra året jämfört med motsvarande period året innan var bland andra trävaror, järnmalm, övriga metaller, kemivaror, läkemedel, elektronik och telekom samt tekovaror. För teknikprodukter låg exportvärdet emellertid 10 procent lägre januari-oktober än motsvarande period 2019. Teknikexporten dök djupast under andra kvartalet, särskilt för bilindustrin som tvingades stänga ned produktionen på grund av leveransstörningar av insatsprodukter. Därefter skedde en kraftig rekyl uppåt under tredje kvartalet. Teknikexporten låg då ändå tio procent lägre jämfört med tredje kvartalet 2019.
Vilka varugrupper kan ligga bakom metkrokarna för exporten till några av Sveriges största exportmarknader mot slutet av 2020? Det saknas säsongsrensade månadsserier för exporten av olika varugrupper, men om vi tittar på vilken varuexport som ökat relativt kraftigt i oktober 2020 jämfört med oktober året innan kan vi exempelvis se att särskilt exporten av metallvaror, maskiner och fordon till Tyskland ökat. Till Frankrike hade exporten särskilt av maskiner för metallbearbetning ökat. Vad gäller Danmark, särskilt exporten av elektriska maskiner och apparater. Till Storbritannien, metallvaror, maskiner för industrier och särskilt exporten av elektriska maskiner och apparater, som mer än femdubblades jämfört med i oktober 2019. Ökningen i exporten till Storbritannien för elektriska maskiner och apparater beror främst på infrastruktursatsningar, något som för övrigt pågår i energisektorn i hela Europa. Det kan omfatta allt ifrån generatorer och transformatorer till exempelvis elkabel för högspänning. Det är export av kabel för högspänning (sjökabel) som har ökat mest till Storbritannien.
Observera att orderingången för den eltekniska industrin i Sverige är kraftigt volatil. Exempelvis kan noteras en exceptionellt hög orderingång från exportmarknaden under hösten 2019 men också under hösten 2020. Projekten löper vanligtvis under flera år och exportleveranser av produkterna blir därefter också relativt volatil. Elteknisk industri i många andra länder i världen är inte lika beroende av infrastruktur som Sverige. Elteknisk industri omfattar allt ifrån julgransbelysning till strykjärn och högteknologisk utrustning för kraftgenerering. Genom internationell arbetsfördelning har Sverige specialiserat sig på det sistnämnda.
Efter djupdykningen från konjunkturtoppen 2018 har exporten till Nederländerna visat en metkrok hösten 2020, se diagram till vänster ovan. I oktober visade exporten av bland annat maskiner och motorfordon till Nederländerna en relativt stark ökning i årstakt.
Även om vi ännu inte ser metkrokar för exporten till varken USA eller Kina mot slutet av förra året, ökade exporten av både maskiner och fordon till USA relativt kraftigt i oktober jämfört med oktober 2019. Även exporten av olika typer av maskiner till Kina ökade relativt starkt i årstakt i oktober.
När det gäller fordon kan vi glädjas över framgångar för Volvo Personvagnar. Efter ett bedrövligt första halvår i USA kom försäljningen igång rejält under andra halvåret i fjol. Volvo lyckades till och med öka sina försäljningsvolymer något i fjol på en totalmarknad som minskade med 14 procent jämfört med året innan. Strongt, säger vi!
Att exporten av maskiner till Kina börjat förbättras är i någon mån en effekt av en relativt stark återhämtning efter kollapsen i början av 2020. Tillväxten i industrins investeringar i Kina är dock föga förvånande en skugga av sitt forna jag. Det var flera år sedan de växte med 20-30 procent i årstakt, se diagram till vänster nedan.
På ett mer övergripande plan pekade årstakten för exporten till Asien exklusive Mellanöstern fortsatt nedåt i oktober, och till Nordamerika sidledes på omkring minus drygt 2 procent i årstakt. Metkrokarna uppåt för varuexporten till några av Sveriges största exportmarknader i EU räckte inte för att få upp årstakten för exporten till EU totalt över nollstrecket, se diagram nedan. Värdet på Sveriges varuexport till EU låg i oktober cirka 4 procent lägre än motsvarande månad föregående år.
För att summera vände Sveriges varuexport upp under hösten 2020 till några av Sveriges största exportmarknader, dock inte till samtliga. Bakom de senaste ”metkrokarna” till några av Sveriges största exportmarknader ligger i hög grad ökad export av maskiner, metallvaror och fordon. Alltså, export från teknikindustrin. Ändå låg exportvärdet för teknikindustrin i oktober 2020 drygt 4 procent lägre än motsvarande månad 2019, enligt SCB:s statistik baserad på svensk näringsgrensindelning.
Vi räknar med att Sveriges varuexport kommer följa en fortsatt återhämtning i världshandeln relativt väl. Utvecklingen under 2021 kommer präglas framför allt av efterfrågan inom EU, dit ungefär hälften av varuexporten går.
[1] Skattningen av trenden baseras på en modellering av originalserierna i löpande priser enligt metoden X12-ARIMA med justering för kalendereffekter. Trenden visar på långsiktiga tendenser i tidsserierna.
