Det var främst ökad hushållskonsumtion som bidrog till uppgången för BNP-indikatorn i juli, särskilt konsumtionen av hotell- och restaurangtjänster som växte kraftigt, vilket SCB poängterar. För övrigt bygger indikatorn på ett ofullständigt dataunderlag samt preliminära siffror för delarna av BNP, varför SCB inte redovisar mer i detalj i vilken mån de olika delarna har påverkat utvecklingen.
BNP-utfallet för andra kvartalet i år, som kom i slutet av augusti, visar en ökning mellan första och andra kvartalet på 0,9 procent, se diagram till vänster nedan. Normalt anpassas BNP-indikatorn till utfallen för den faktiska BNP-tillväxten enligt nationalräkenskaperna som redovisas per kvartal. Indikatorn ser nu ut att överskatta tillväxten då den för andra kvartalet visar en uppreviderad tillväxt från 0,9 procent till 1,9 procent mellan första och andra kvartalet.
Visserligen är junisiffran nedjusterad, men för april och maj är siffrorna nu uppreviderade. Frågan är om den nya differensen mot nationalräkenskapernas utfall på 0,9 procent kommer hålla i sig eller om det kommer en nedjustering av indikatorn längre fram. Alternativt kan det ju komma en uppjustering av BNP-utfallet för andra kvartalet. Indikatorn har visat en tendens till överskattning under det senaste året, då månadsindikatorn gradvis nedreviderats. Det är möjligt att den även nu visar en överskattning för de senaste månaderna, men det är inte skrivet i sten.
De kommande utfallen för BNP-tillväxten från nationalräkenskaperna skiljer sig normalt från de första utfallen enligt BNP-indikatorn. Snabbstatistiken ger ändå en indikation om det kommande BNP-utfallet. Nu har vi en första indikation om BNP-utvecklingen tredje kvartalet, då vi också räknat med att hushållen kommer bidra starkare till BNP-tillväxten. Julisiffran stödjer den bilden. Däremot räknar vi med att industrins drivkraft kommer att minska på grund av produktionsstörningar, främst inom motorfordonsindustrin i augusti och september.
Med ökad andel vaccinerade mot covid-19 i kombination med fortsatt relativt hög grad av ”hemestrande” i Sverige jämfört med innan pandemin, tog konsumtionen av tjänster mer fart i juli, dvs. inom restauranger, caféer, hotell och annan övernattningsservice. Hushållen spenderade 41 procent mer på denna typ av tjänster i juli än i juni, justerat för säsongseffekter, och 13 procent mer än i juli 2019, enligt SCB.
Ökningen av hushållens konsumtion i juli innebar att nivån på konsumtionen nästan var tillbaka på samma nivå som innan konsumtionen rasade i mars förra året. Nivån i juli i år var alltså nära nivån i februari 2020, se diagram till höger ovan.
Uppgången för hushållens konsumtion bidrog också till att främst tjänsteproduktionen drog upp tillväxten i näringslivet mellan juni och juli. För hotell och restaurang steg produktionen med hela 60 procent från föregående månad. Då pandemin slog till i kombination med införda restriktioner i mars och april förra året föll produktionen å andra sidan dramatiskt inom denna tjänsteproduktion, se diagram nedan. Först nu märks en rejäl uppgång till en nivå som till och med överträffar tidigare nivåer innan pandemin. I juli i år låg nivån hela 21 procent högre än nivån i juli 2019, se diagram nedan till vänster.
Enligt produktionsvärdeindex steg produktionen av tjänster (exklusive kreditinstitut och försäkringsbolag) med 2,9 procent i juli, och bidrog till nästan hela uppgången för näringslivets produktion den månaden. Gruv- och tillverkningsindustrin respektive byggindustrin bidrog alltså marginellt till uppgången för näringslivets produktion totalt i juli från föregående månad, säsongsrensat.
Inom industrin var det framför allt maskinindustrin som drog, med en stark ökning på drygt 9 procent mellan juni och juli. Däremot minskade produktionen relativt kraftigt inom kemi- och läkemedelsindustrin, den bransch som under första halvåret bidrog mest till industrins tillväxt, se diagram till höger ovan.
Åter igen minskade produktionen för motorfordonsindustrin, i juli med 4,9 procent från juni. Utvecklingen för branschen har varit särskilt volatil hittills i år till följd av återkommande produktionsstopp på grund av brist på insatsvaror, särskilt halvledare. Även under augusti och september har bristen på komponenter fortsatt och tvingat fram produktionsstopp, vilket bör få genomslag i kommande månadsstatistik från SCB.
Produktionen har hittills hämmats främst inom motorfordonsindustrin av leveransstörningar, men även bland leverantörer till teknikindustri. Nu påverkas produktionen också av att insatsvarulagren kommit ned på en låg nivå. Samtidigt ligger efterfrågan på teknikindustrins produkter kvar på höga nivåer, även om ökningstakten i efterfrågan blivit något svagare under tredje kvartalet enligt Teknikföretagens barometer.
