Industrin återhämtade sig snabbt under andra halvåret 2020, men även kunskapsintensiva tjänsteleverantörer i Sverige, som också bidragit till återhämtningen. Den ökade tillväxten för både industrin och dess leverantörer har bidragit till att Sveriges totala produktion, BNP, under förra året föll i betydligt mindre grad än i flertalet euroländer till följd av Coronakrisen.
BNP i euroområdet minskade med 6,8 procent under 2020, enligt det första estimatet, (kalenderkorrigerat, säsongsrensat). Sveriges BNP minskade med motsvarande 3 procent under förra året (och med -2,8 procent ej kalenderkorrigerat och säsongsrensat).
En viktig förklaring till det grundare fallet för Sveriges BNP under 2020 är att industrin och närliggande företagstjänster kunnat möta ökad efterfrågan under andra halvåret utan att hindras av nya coronarestriktioner. Euroområdets BNP drogs däremot åter ned i högre grad än i Sverige under fjärde kvartalet då nya nedstängningar och restriktioner åter drabbade delar av tjänstesektorn som väger relativt tungt inom eurozonen, se diagram till höger nedan.
Det nära sambandet mellan industrin och industrinära tjänster i Sverige avspeglas tydligt i utvecklingen enligt Inköpschefsindex (PMI) för industrin och tjänstesektorn. Dessa två index har följt varandra genom konjunkturcyklerna såväl bakåt i tiden som under den senaste återhämtningen, trots den fortsatta Coronakrisen som slagit hårt mot vissa tjänstebranscher. PMI för både tjänstesektorn och industrin djupdök i april förra året i samband med produktionsstopp och leveransstörningar inom industrin, men följdes därefter åt uppåt och ligger nu båda klart över index 60, vilket indikerar fortsatt tillväxt, se diagram till vänster nedan.
Trots att produktionen fortsatt att falla för vissa tjänstebranscher, inte minst för hotell och restaurang, har olika typer av företagstjänster mött ökad efterfrågan i samband med industrins återhämtning under andra halvåret 2020. Industrins produktion är nära integrerad med en rad branscher som levererar tjänster som insats i industriproduktionen, exempelvis teknik- och datakonsulttjänster. Med ökad industriproduktion ökar industrins behov av insatstjänster. Den starka kopplingen mellan industrin och denna typ av tjänsteproduktion i Sverige bekräftas i PMI-tjänster som dessutom domineras av större tjänsteföretag som har en stark koppling till industrin.
Även enligt SCB:s månadsstatistik över produktionsindex har utvecklingen för företagstjänster nära följt industrins utveckling under pandemin. Jämfört med produktionsnivån i mars förra året, innan den rasade djupt även för företagstjänster, hade branschen i december nästan återhämtat fallet.
Vi har i tidigare nyhetsbrev också visat att Sveriges tjänstesektor avviker från euroområdets eftersom företagstjänsterna i Sverige utgör en större andel av BNP jämfört med en rad länder inom euroområdet. I länder som exempelvis Spanien, Italien och Portugal utgör däremot turistnäringen större andelar av BNP än i Sverige. Denna näring har dessutom drabbats av ännu tuffare restriktioner i flera euroländer jämfört med i Sverige, vilket dragit ned eurozonens tjänste-PMI.
Sambandet mellan industrin och tjänstesektorn är alltså svagare i euroområdet jämfört med i Sverige. Det återspeglas tydligt i euroområdets PMI för tjänstesektorn och industrin som gått isär under pandemin, se diagram till höger ovan. Medan industrin återhämtat sig, som i Sverige, med ett PMI som pekat uppåt och legat i tillväxtzonen över 50 sedan juli förra året, har tjänste-PMI fallit ned under 50 sedan september i samband med den andra vågens virusspridning och nya restriktioner.
Medan återhämtningen i industrin och företagstjänster har kunnat fortgå trots den andra vågen av virusspridning och ökade restriktioner under andra halvan av 2020, har Sverige en fördel av att både industrin och industrinära tjänstebranscher kunde möta ökad efterfrågan utan att hindras av restriktionerna. En viktig slutsats man kan dra utifrån detta är att restriktioner mot industrins produktion vore förödande då det skulle dra ned hela ekonomin i en ny, djup svacka.
