Totalförsvaret genomför förberedelser och utarbetar planer i fredstid för att ett samhälle ska kunna fungera under höjd beredskap och krig.
Det finns särskilda regler som syftar till att totalförsvaret ska kunna byggas upp i fredstid. Som arbetsgivare kan man även i fredstid behöva tillämpa bland annat olika ledighetsregler som ger en anställd möjlighet att vara ledig för att fullgöra sin totalförsvarsplikt. Det finns också andra regler som exempelvis ålägger en arbetsgivare att medverka i planeringen av totalförsvaret. För de arbetsgivare som bedriver verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret kan det dessutom finnas en skyldighet att planera både sin organisation och sin bemanning utifrån att verksamheten ska kunna fortsätta att bedrivas även om det blir höjd beredskap och krig.
Totalförsvar – innebörd och syfte
Totalförsvar är ett samlingsnamn för den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Syftet med totalförsvaret är att vara krigsavhållande och därigenom trygga bland annat vår säkerhet, frihet och självständighet. Det svenska totalförsvaret är genom Natomedlemskapet numera också en del av Natos kollektiva försvar.
Totalförsvaret är inte en enskild aktör, utan består av militär verksamhet och civil verksamhet. Den militära verksamheten har genom det militära försvaret, och tillsammans med övriga allierade, som huvuduppgift att försvara Sverige och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Den civila verksamhetens huvuduppgift är att stötta det militära försvaret. Grunden för totalförsvaret utgörs ytterst av befolkningen i Sverige. Befolkningens försvarsvilja, motståndskraft och förmåga att hantera en krigssituation är på så sätt avgörande för totalförsvaret.
I Sverige gäller också en lagstadgad totalförsvarsplikt, vilket innebär att alla som bor i Sverige och som är mellan 16 och 70 år har en skyldighet att vid krig och krigsfara tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Det finns kortfattat tre typer av totalförsvarsplikt:
- Värnplikt i Försvarsmakten
- Civilplikt inom exempelvis räddningstjänst och sjukvård
- Allmän tjänsteplikt
Det är framför allt den allmänna tjänsteplikten som också har en tydlig koppling mot medlemsföretagen i rollen som arbetsgivare. Den innebär i stora drag att de anställda som inte är krigsplacerade någon annanstans är skyldiga att fortsätta gå till sitt vanliga jobb. Det kan även hända att en anställd också anvisas av Arbetsförmedlingen att utföra visst arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret. Att ha en tydlig bild över vilken personal som redan har en krigsplacering och vilka som kommer att stanna kvar i arbete kan, beroende av vilken verksamhet som bedrivs, vara särskilt viktigt för en arbetsgivare att ha en uppfattning om, se vidare nedan under rubriken "Bemanning och organisation".
Bemanning och organisation
Även om det i grunden är staten genom myndigheterna som ansvarar för försvaret av landet i krig och kris, och för att säkerställa en god beredskap i fred, finns det flera saker som en enskild arbetsgivare behöver göra och känna till.
Bland annat är det viktigt att känna till att en privat arbetsgivare, på en totalförsvarsmyndighets begäran, är skyldig att delta i planeringen av totalförsvaret. Detta framgår av Lagen om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen. I lagen anges att ”ägare eller innehavare av industriella anläggningar, eller andra näringsidkare” har en sådan skyldighet. Konkret kan det handla om att lämna upplysningar om personal, lokaler, maskiner och annan utrustning, produktion, förbrukning av energi, råvaror och andra förnödenheter, lagerhållning, inköp, leveranser och annat som totalförsvarsmyndigheterna behöver för sitt planeringsarbete. Det är mycket viktigt att korrekta uppgifter lämnas om en totalförsvarsmyndighet begär uppgifter. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter när en myndighet begär uppgifter, kan dömas till påföljd i form av fängelse eller böter.
Det finns i lagen också ett skydd för de uppgifter som lämnas. Den som på detta sätt fått kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har fått veta.
Om det behövs finns även en skyldighet att medverka vid planeringen av de egna uppgifterna inom totalförsvaret.
I vissa fall kan det, utöver ovan, finnas särskilda krav på företagen, exempelvis om företaget levererar varor och tjänster som är av stor betydelse för totalförsvaret. I dessa fall kan det ställas krav på att företaget har en så kallad kontinuitetsplanering, vilket innebär att bolaget upprättar en plan för hur verksamheten ska kunna fortsätta att fungera vid kris och krig. Detta kan också finnas med som ett krav vid upphandlingen om företaget exempelvis levererar varor och tjänster till en verksamhet som bedöms som samhällsviktig.
En viktig del i kontinuitetsplaneringen är att företaget säkerställer tillgången till sin personal. För att få en uppfattning om vilken personal som finns tillgänglig kan företaget, efter godkännande från en totalförsvarsmyndighet, göra en så kallad disponibilitetskontroll hos Plikt- och prövningsverket (PPV). Disponibilitetskontrollen är en planeringsåtgärd för att se om det finns några ”krockar”. Kontrollen utvisar om några av företagets anställda redan har en krigsplacering någonstans inom totalförsvaret. Anställda som har en sådan krigsplacering kan fullt naturligt inte arbeta hos sin ordinarie arbetsgivare under den tid som personen fullgör sin plikt utifrån sin krigsplacering. Detta kan vara bra att känna till för arbetsgivarens planering av dess egen verksamhet. Om disponibilitetskontrollen visar att delar av företagets anställda redan är krigsplacerade, kan företaget ta en dialog med den myndighet där personerna är krigsplacerade i syfte att tillsammans avgöra var personen gör bäst nytta i händelse av krig eller krigsfara – i sin roll där han eller hon är krigsplacerad, eller hos företaget där anställningen finns.
Ett företag som bedriver verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret kan begära att den egna personalen registreras hos PPV som ianspråktagna för allmän tjänsteplikt. Detta innebär att det för arbetsgivaren blir tydligare hur en bemanning kommer att se ut vid höjd beredskap och vilka personalresurser som finns tillgängliga, eftersom en person som är ianspråktagen inte samtidigt kan ha någon annan krigsplacering. Ett så kallat ianspråkstagande i fredstid kan alltså påverka en anställds möjlighet till att bli krigsplacerad någon annanstans, vilket indirekt kan påverka möjligheten att åta sig ett frivilliguppdrag i det militära försvaret eftersom dessa uppdrag många gånger förutsätter att man efter genomförd utbildning också krigsplaceras i sin roll (exempelvis inom hemvärnet). Utifrån detta skulle ett ianspråkstagande kunna vara att se som en viktigare förändring och därmed omfattas av förhandlingsskyldighet enligt MBL.
Ledighetsregler
Allmänt om totalförsvarsplikt och ledighet
En person som är anställd hos en arbetsgivare kan ha rätt till ledighet för att tjänstgöra inom det svenska försvaret, antingen som anställd vid Försvarsmakten eller utifrån en skyldighet eller frivilligt åtagande som har med totalförsvaret att göra.
En person får uttryckligen inte sägas upp eller avskedas på grund av att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt lagen om totalförsvarsplikt. Annorlunda uttryckt innebär detta att personen i praktiken har en rätt att vara ledig från sin arbetsgivare just för att fullgöra sin totalförsvarsskyldighet. Detta omfattar exempelvis genomförande av mönstring och värnplikt. En anställd har med andra ord rätt att vara ledig för att mönstra, men även för att genomföra hela den militära grundutbildningen, inklusive olika repetitionsutbildningar som också är en del av värnplikten.
Samma skydd för anställningen gäller även för tjänstgöring som någon fullgör exempelvis som reservofficer eller vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av ett frivilligt åtagande (vilket bland annat inkluderar hemvärnssoldater), även om denna tjänstgöring grundar sig på andra regelverk och avtal än just lagen om totalförsvarsplikt.
Arbetsgivaren betalar inte lön eller andra anställningsförmåner under den anställdes frånvaro, utan den totalförsvarspliktige får istället ersättning för sin tjänstgöring från Försvarsmakten, den myndighet eller den organisation i vilken personen tjänstgör.
Även om den anställde har ett skydd för anställningen vid fullgörandet av sin totalförsvarsplikt, så har arbetsgivaren ett naturligt behov av information gällande frånvarons omfattning etc. En arbetstagare som kallats in till värnplikt bör därför genast meddela arbetsgivaren om tidpunkten för tjänstgöringens början och hur länge den beräknas vara. Detsamma gäller för en arbetstagare som i förekommande fall har underrättats om att han eller hon ska fullgöra allmän tjänsteplikt hos någon annan än sin ordinarie arbetsgivare. En arbetstagare bör även i god tid meddela vilken dag som han eller hon kan komma tillbaka till arbetet. Om tjänstgöringen har pågått i mer än tre månader är arbetsgivaren inte skyldig att låta den anställde återinträda i arbetet tidigare än två veckor från den dag när ett meddelande om återgång togs emot.
Samma sak gäller om den anställde plötsligt kommer tillbaka till arbetet utan att först ha meddelat detta.
Ledighet för utländska medborgare för tjänstgöring i annat land
Anställda som är bosatta och arbetar i Sverige, men som har utländskt medborgarskap, kan få en order om att inställa sig för tjänstgöring i sina respektive hemländers försvarsmakt. Utgångspunkten är att en utländsk arbetstagare som arbetar i Sverige inte har rätt att få vara tjänstledig från sin anställning enligt svensk lag för att tjänstgöra i en utländsk försvarsmakt. Arbetsgivare behöver därmed avgöra om den anställde ska beviljas tjänstledighet ändå (se avsnittet Överenskommen tjänstledighet utan stöd i lag). Arbetsgivaren bör då väga verksamhetens intresse av att arbetstagaren är i tjänst mot arbetstagarens intresse av att få den önskade ledigheten. Till detta ska nämnas att arbetstagaren sannolikt riskerar att bli straffad i sitt ursprungsland om de återvänder dit, men inte följde inställelseordern.
Särskilt om gruppbefäl, soldater och sjömän
Specialregleringar under krig och krigsfara
I ett läge med höjd beredskap och krig råder helt andra förutsättningar för att exempelvis upprätthålla och driva en verksamhet, i synnerhet totalförsvarsviktig verksamhet, jämfört med vad som gäller i fredstid. För situationer när Sverige kommer i krig, eller om det föreligger krigsfara, finns det därför särskilda bestämmelser i den arbetsrättsliga beredskapslagstiftningen. Syftet med dessa bestämmelser är att skapa bättre förutsättningar för produktion även under ett ansträngt omvärldsläge. Exempelvis finns vissa särregleringar om arbetstid, semester och arbetsmiljö, även utgångspunkten är att det regelverk som gäller i fredstid, så långt som möjligt, upprätthålls även om Sverige hamnar i krig. Utöver dessa regler finns det även ett särskilt beredskapsavtal som gäller mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Detta avtal innehåller ytterligare preciseringar av vad som ska gälla under krig och krigsfara för den privata arbetsmarknaden.
Det pågår för närvarande ett arbete med att förändra regelverket på detta område, och vi återkommer med en mer utförlig beskrivning av reglernas innebörd när den nya lagstiftningen tagits fram. Det nya lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Fördjupningsmaterial
Det finns en mängd lagar och förordningar som innehåller regler om totalförsvarsfrågor. Nedan listas ett urval av dessa.
