Industriavtalet och lönebildningen i Sverige
Industriavtalet är en avgörande faktor för att anpassa löneutvecklingen i Sverige till den svenska industrins internationella konkurrenskraft. 1970- och 80-talen, med okontrollerad huggsexa om löneökningar följdes av en ekonomisk krasch. Industriavtalets tillkomst 1997 har följts av snart tre decennier med ordnad lönebildning och goda löneökningar. Idag utgör Industriavtalet därför ett viktigt instrument för den svenska ekonomin. Industrins internationella konkurrenskraft har stått i fokus, både i tider av stark ekonomisk utveckling och i tider av kris.
Norm för hela den svenska arbetsmarknaden
Den lönebildningsmodell som gäller för svensk arbetsmarknad och som arbetsmarknadens parter följt sedan tecknandet av Industriavtalet år 1997 utgår från att den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn, som är avgörande för Sveriges välstånd, tecknar avtal först. Det avtalet utgör ett ”kostnadsmärke” som sedan utgör en norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden ska hålla sig. Med märket motverkas risken för en inhemsk lönespiral med höga produktionskostnader som följd, vilket till slut kan leda till att industriföretagen inte kan sälja sina varor på den globala marknaden. I tider av stor osäkerhet har därför Industriavtalet varit en stabiliserande faktor.
2025 får 3,4 miljoner anställda nya avtal
Avtalsrörelsen 2025 är mycket omfattande och stora delar av arbetsmarknaden kommer att få nya kollektivavtal. Det är närmare 502 nya kollektivavtal som ska förhandlas fram och som berör 3,4 miljoner anställda både inom den privata och offentliga sektorn.
Förhandlingar under tre intensiva månader – start 19 december
Förhandlingarna om ett nya kollektivavtal inom industrin inleds när industrins arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer växlar krav med varandra den 19 december 2024. I samband med kravöverlämningen kommer en presskonferens att hållas som kan följas på vår hemsida.
Parterna har efter kravväxlingen drygt tre månader på sig att gå i mål. Nya avtal ska tecknas innan de befintliga avtalen löper ut den 31 mars 2025. Under den sista månaden av förhandlingarna biträds parterna av opartiska ordförande (OpO). OpO:s uppgifter och befogenheter regleras i Industriavtalet.
Så fungerar kollektivavtal
Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse om anställningsvillkor mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund. Ett viktigt syfte med kollektivavtal är att få arbetsfred, det vill säga att förhindra strejker och andra konfliktåtgärder på arbetsmarknaden.
Varje kollektivavtal är ett resultat av förhandling mellan avtalets parter och reglerar bland annat löner, allmänna villkor om formerna för anställning, sjukdom, semester, övrig ledighet och arbetstid samt försäkringsskydd. Kollektivavtalens bestämmelser är specifikt framtagna och anpassade för en viss bransch så att förutsättningarna ska bli så bra som möjligt. Det finns ofta möjlighet att på företagsnivå enas om avvikelser från kollektivavtalets bestämmelser.
Totalt finns fler än 680 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor tecknade mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, inom såväl det privata näringslivet som inom stat, kommuner och regioner.
Våra kollektivavtal
Teknikföretagen tecknar konkurrenskraftiga kollektivavtal för våra nära 4 500 medlemsföretag. Våra kollektivavtal för arbetare och tjänstemän innehåller bestämmelser om löner, arbetsvillkor, pension och mycket annat. Hos oss på Teknikföretagen finns kollektivavtal som passar både produktfokuserade teknikföretag och företag fokuserade på tekniktjänster. Vi har också ett särskilt kollektivavtal anpassat för tech-sektorn.
I Teknikföretagen ingår två arbetsgivarföreningar, Teknikarbetsgivarna och Tekniktjänstearbetsgivarna. Teknikarbetsgivarna tecknar kollektivavtal med IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna (Teknikavtalen). Tekniktjänstearbetsgivarna tecknar kollektivavtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer (Tekniktjänsteavtalet).
