Så utbildar du dig till ingenjör

Publicerad 11 oktober 2017

Hur blir man ingenjör och vad finns det för alternativ inom ingenjörsyrket? Vad är det den ena ingenjören kan och vad är det den andra ingenjören inte kan? Det är mycket som spelar in för att besvara dessa frågor. Någon kan ha inriktat sig på bredd och andra på att fördjupa sig inom ett visst område, men i korthet kan man säga följande:


Civilingenjör

Civilingenjörsutbildningen är en yrkesutbildning som ska ge ett brett kunnande inom valt teknikområde. Efter utbildningen ska du ha fördjupade kunskaper och klara av att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Civilingenjören arbetar ofta med att utveckla morgondagens teknik.

För att bli civilingenjör ska du ha gått en sammanhållen femårig utbildning som omfattar 300 högskolepoäng. Minst 30 högskolepoäng ska utgöras av ett examensarbete. På många högskolor organiseras utbildningen så att den studerande kan bryta efter tre år och ta ut en teknologie kandidatexamen. På så sätt kan den studerande byta utbildningsinriktning eller flytta till en annan högskola i Sverige eller utomlands. Med en teknologie kandidatexamen kan studenten fortsätta att plugga till civilingenjör eller bygga ihop sin examen till en teknologie masterexamen med valbara kurser under två år.

Det som skiljer en civilingenjörsexamen och en teknologie master är att den förstnämnda är ett sammanhållet program under fem eller tre plus två år, medan en teknologie master kan komponeras av valbara kurser efter individuellt intresse. Det är en generell examen och inte en yrkesexamen som en civilingenjörsexamen är.

Högskoleingenjör

Högskoleingenjörsutbildningen omfattar 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier. 15 högskolepoäng ska bestå av av ett examensarbete. En högskoleingenjörsexamen är en yrkesexamen som ska ge ett brett kunnande inom valt teknikområde. Till skillnad från civilingenjören som utvecklar ny teknik arbetar högskoleingenjören i många fall med den befintliga tekniken och förbättring av den. Högskoleingenjörsutbildningen är dessutom mer praktisk och ger en snabbare väg ut i arbetslivet, medan civilingenjörsutbildningen är mer teoretisk och går på djupet i fler ämnen. Högskoleingenjören läser till exempel mindre matematik och fysik till skillnad från en civilingenjör.

Högskoleingenjörsutbildningen ger möjlighet till en generell examen i form av en teknologie kandidatexamen på samma sätt som civilingenjörsutbildningen. Modellen med program kontra valbara kurser är densamma.

Ingenjörsutbildning vid Yrkeshögskola

Det finns inte någon reglering inom Yrkeshögskolan för när en yrkeshögskoleutbildning får kallas ingenjörsutbildning. Det är upp till varje utbildningsanordnare att bestämma examenstitel. Det finns två olika YH-examina - kvalificerad yrkeshögskoleexamen och yrkeshögskoleexamen. Det förekommer ibland att en kvalificerad yrkeshögskoleexamen vid en teknisk YH-ubildning ger examenstiteln -ingenjör. Dessa utbildningar omfattar 400 YH-poäng, vilket motsvarar två års heltidsstudier där teori varvas med praktik. Inom Kvalificerade yrkeshögskoleutbildningar ska Lärande i arbete (LIA) omfatta minst 25 % av utbildningstiden. Efter utbildningen är det vanligt att man blir specialist inom valt område, till exempel automationsingenjör, underhållsingenjör eller elingenjör

De ettåriga tekniska YH-utbildningarna ger en yrkeshögskoleexamen och en vanligt förekommande examenstitel är -tekniker, till exempel CAD-tekniker och automationstekniker.

Gymnasieingenjör

Utbildningen till gymnasieingenjör sker inom gymnasieskolan. Utbildningen är ettårig och bygger på examen från gymnasieskolans teknikprogram. Utbildningen är en yrkesutbildning och minst 25 procent av utbildningstiden är arbetsplatsförlagd.

Utbildningen har fyra profiler som bygger på teknikprogrammets inriktningar; produktionsteknik, design- och produktutveckling, informationsteknik och samhällsbyggande.