Principöverenskommelse om etableringsjobb

Publicerad 21 november 2017

Integrationen av nyanlända på svensk arbetsmarknad har under en lång rad år varit bristfällig. Det tar för lång tid för en invandrare att få sitt första arbete, samtidigt som vi har problem med att lösa frågor om ungdomsarbetslöshet och strukturarbetslöshet för dem med ringa utbildning och andra som står långt från arbetsmarknaden.


Nu har parterna enats om att det är avgörande att göra förändringar som har verklig betydelse för att förbättra möjligheten att komma in på arbetsmarknaden. Alternativet är att problemen i samhället kommer att bli mycket stora.

- En viktig komponent i överenskommelsen är enkelheten eftersom vi tror att minskad byråkrati innebär att stora grupper som idag står utanför arbetsmarknaden kommer i jobb. Vi har idag 360 000 öppet arbetslösa varav 175 000 är utlandsfödda. Många av dem omfattas av den här snabbare vägen till jobb, säger Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen.

Parterna kommer nu lämna över uppgörelsen till regeringen och gemensamt förhandla med regeringen i avsikt att reformen ska träda i kraft så snart som möjligt.

- Klart är att flera uppgifter faller nu på statens ansvar för att få en sådan här reform att flyga. Det handlar både om införandet av etableringsbidraget, ändringar i författningar, samarbete mellan myndigheter och att undvika att krångla till det, säger Anders Weihe.

Principöverenskommelsen omfattar i huvudsak följande förutsättningar.

  • Ett system med så kallade etableringsanställningar införs.
  • Parterna har eftersträvat ett enkelt och effektivt system i syfte att ge största möjliga verkan. Vi vill undvika de återhållande effekter som funnits i nuvarande arbetsmarknadspolitiska program och statliga åtgärder. Parterna föreslår därför ett enkelt system med klart lägre etableringskostnad.
  • Principöverenskommelsen innebär en visstidsanställning, etableringsanställning, under 2 år. En etableringsanställning ska normalt kunna övergå till en tillsvidareanställning hos arbetsgivaren
  • De rikstäckande kollektivavtalen tillämpas avseende etableringsanställningarna utom vad gäller bestämmelserna om lön och lägstalöner.
  • Lönen och därmed arbetsgivarens kostnad ska vara 8 000 kr.
  • Staten beslutar om ett nytt bidrag, etableringsbidrag, till den som har en etableringsanställning. Lönen och bidraget ska tillsammans ge en disponibel inkomst som typiskt motsvarar vad som gäller enligt kollektivavtalade lägsta löner. Bidraget betalas till individen och inte till arbetsgivaren.
  • Etableringsanställningar ska kunna användas för både den som nyligen har kommit till Sverige och andra som har särskilda behov av att få en sådan anställning.

Förhandlingsdelegationen som förhandlat fram reformen utgörs av:

Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen, Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall, Niklas Hjert, förhandlingschef Unionen, Lenita Granlund, avtalssekreterare kommunal, Per Bardh, avtalssekreterare Handelsanställdas förbund, Peter Sjöstrand, förhandlingschef Målareförbundet, Pontus Georgsson, avtalsansvarig Svenska Pappersindustriarbetareförbundet, Tomas Undin, förhandlingschef Svensk Handel, Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega, Anders Norberg, chef arbetsgivarfrågor Transportföretagen och Mats Åkerlind, förhandlingschef Sveriges Byggindustrier.

För mer information:

Anna Lööf, pressansvarig, 0725-23 25 80, anna.loof@teknikforetagen.se